Natron

Natron eller soda är en naturligt förekommande blandning av, huvudsakligen, natriumkarbonat-dekahydrat (Na₂CO₃·10H₂O) och natriumvätekarbonat (NaHCO₃), men även med inslag av andra salter.

Natronutfällningar i kratern Era Kohor i Tibesti, Tchad.

Salt- och sodasjön Natronsjön i Tanzania.

Natron/soda är en utfällning som bildas vid evaporation i sjöar rika på natriumkarbonat, så kallade sodasjöar ^[1] eller natronsjöar.^[2] Sjöar rikare på klorid än karbonat kallas vanligen bara saltsjöar och där utfälls såklart huvudsakligen natriumklorid (koksalt).^[3]

På svenska användes också förledet natron- för att ange ett samband med grundämnet natrium^[2], exempelvis "natronlut" ([vattenlöst] natriumhydroxid, NaOH) eller "natronsalpeter" (natriumnitrat, NaNO₃).^[4]

Soda används även som beteckning för natriumkarbonat för exempelvis hushållsändamål. Dekahydratet kallas då "kristallsoda", medan vattenfritt karbonat stundom kallas för "kalcinerad soda".^[5] Beteckningen "kaustik soda"^[6] för natriumhydroxid kommer av att man "kausticerade" soda (natriumkarbonat) genom tillsats av "bränd kalk" (kalciumoxid, CaO) till en karbonatlösning, varvid kalciumkarbonat (kalk, CaCO₃) fälls ut och vattenlöst natriumhydroxid återstår.^[7]

Etymologi

Ordet kommer från att man under antiken använde soda från egyptiska soda-/saltsjöar till tvätt och detta kallades på grekiska νίτρον (nitron) och på latin nitrum (dessa ord kan härledas från fornegyptiska nṯry)^[8]. Därifrån gick detta ord över till de arabiska alkemisterna och blev natron (medan det latinska nitrum kom att betyda kaliumnitrat).^[9] Natron har givit upphov till namnet på grundämnet natrium, medan soda har gett upphov till dess engelska namn sodium (framställdes och namngavs av Humphry Davy 1807).