Oslo kommun

För Oslo som ort och huvudstad, se Oslo.

Oslo kommun (norska: Oslo kommune) är med sina drygt 725 000 invånare^[5] Norges folkrikaste kommun. Den är belägen i det inre av Oslofjorden och gränsar till Bærums kommun och Ringerike kommun i väster, Lunners kommun i norr, Nittedals kommun, Lillestrøms kommun, Lørenskogs kommun och Enebakks kommun i öster, samt Nordre Follo kommun och Nesoddens kommun i söder. Kommunen utgör ett eget fylke, medan grannkommunerna ingår i Akershus fylke och Buskerud fylke.

Oslo kommun
Oslo kommune
Kommun och Fylke
Oslo rådhus
Oslos flagga Kommunvapen
Land	Norge
Koordinater	59°54′43″N 10°44′1″Ö
Centralort	Oslo
Area	480,75 km² (2020)[1]
- land	426,4 km² (2020)
- vatten	54,38 km²
Folkmängd	724 290 (2025)[2]
Befolkningstäthet	1 699 invånare/km²
Grundad	1 januari 1838
- Tillförda områden	Akers kommun (1859)[3] Akers kommun (1878)[3] Akers kommun (1937)[3] Akers kommun (1946)[3] Akers kommun (1948)[3] Skedsmo kommun (1980)[3] Nittedals kommun (1984)[3]
- Avträdda områden	Nittedals kommun (1984)[3]
Politik
- Kommunstyrelsens ordförande	Marianne Borgen (2015–) (SV)[4]
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Kommunkod	0301
Geonames	6453366
Målform	bokmål och nynorska
Oslo kommun vid Akershus fylke. Oslo kommun vid Akershus fylke.
Oslo kommun i Norge. Oslo kommun i Norge.
Webbplats: https://www.oslo.kommune.no/
Redigera Wikidata

Administrativ historik

De så kallade formannskapslovene, som trädde i kraft den 1 januari 1838, lade grunden för Norges kommuner. Staden Christiania, som anlagts av den danske kungen Christian IV inrättades som bykommune (stadskommun) och området runt staden bildade herredskommunen (landskommunen) Aker.

Christiania utvecklades snabbt under 1800-talet och huvudstadsfunktionen medförde att nya offentliga byggnader uppfördes och befolkningen ökade. År 1842 inrättades Christiania amt. Vid ett flertal tillfällen inkorporerades delar av Akers kommun med Christiania/Oslo kommun, bland annat 1859, 1878 och 1938.

Från den 1 januari 1925 bytte Kristiania namn till Oslo. Det namnet hade tidigare använts för Gamlebyen, den plats där staden legat före den omfattande branden 1624. Från den 1 januari 1948 införlivades hela den tidigare Akers kommun med Oslo kommun, varvid ytan i ett slag 27-faldigades.

Politik

Kommunfullmäktige, med benämningen bystyret, har 59 medlemmar (Bergen, Stavanger och Trondheim har, trots mindre befolkning fler ledamöter i bystyret). Fullmäktige utser en kommunstyrelse (byråd) med åtta medlemmar. Oslo kommun utgör även fylkeskommun (motsvarande region i Sverige) och svarar som enda primärkommun själv för de fylkeskommunala ansvarsområdena.

Administrativ indelning

Kommunen är indelad i 15 administrativa områden, stadsdelar (norska: bydeler). Antalet minskades år 2005 från 25 till 15. Det glesbebyggda området Marka (1 610 invånare), liksom cityområdet (1 471 invånare) ligger utanför indelningen. Till skillnad från motsvarande kommundelsnämnder i vissa svenska kommuner är Oslos bydelsutvalg numera direktvalda av områdets invånare.

Stadsdel	Invånare[6]	Areal i km²	Nummer
Alna	49 801	13,7	12
Bjerke	33 422	7,7	9
Frogner	59 269	8,3	5
Gamle Oslo	58 671	7,5	1
Grorud	27 707	8,2	10
Grünerløkka	62 423	4,8	2
Nordre Aker	52 327	13,6	8
Nordstrand	52 459	16,9	14
Sagene	45 089	3,1	3
St. Hanshaugen	38 945	3,6	4
Stovner	33 316	8,2	11
Søndre Nordstrand	39 066	18,4	15
Ullern	34 569	9,4	6
Vestre Aker	50 157	16,6	7
Østensjø	50 806	12,2	13

Tätorter

Den södra tredjedelen av kommunen utgör de centrala delarna av den norska huvudstaden Oslo (som i form av tätorten Oslo även sträcker sig in i tio kommuner i Akershus fylke). Två tredjedelar av kommunen ingår i det stora skogsområdet som kallas Marka.

Utöver Oslo finns den lilla tätorten Movatn med drygt 300 invånare.

Socknar

Inom Norska kyrkan är Oslo kommun indelad i 39 socknar (församlingar) i fem prosterier (kontrakt):^[7]

Oslo domprosteri

• Bygdøy socken
• Fagerborgs socken
• Frogners socken
• Gamlebyen og Grønlands socken
• Kampens socken
• Oslo domkyrkas socken
• St. Hanshaugens socken
• Uranienborgs socken
• Vålerenga socken

Groruddalens prosteri

• Ellingsrud og Furusets socken
• Groruds socken
• Høybråten, Fossum og Stovners socken
• Tonsens socken
• Østre Aker og Haugeruds socken

Nordre Akers prosteri

• Hasle socken
• Paulus og Sofienbergs socken
• Sagene og Iladalens socken
• Sinsens socken
• Torshov og Lilleborgs socken

Søndre Akers prosteri

• Bekkelaget og Ormøy socken
• Bølers socken
• Hauketo-Prinsdals socken
• Holmlia socken
• Klemetsrud og Mortensruds socken
• Lambertseters socken
• Ljans socken
• Mangleruds socken
• Nordstrands socken
• Oppsals socken

Vestre Akers prosteri

• Bakkehaugen, Majorstuen og Vestre Akers socken
• Grefsens socken
• Maridalens socken
• Nordbergs socken
• Ris socken
• Røa socken
• Skøyens socken
• Sørkedalens socken
• Ullerns socken
• Voksens socken

Socknarna och prosterierna ingår i Oslo stift.^[7]