PH-indikator

En pH-indikator – exempelvis lackmus^[1] – visar om en lösning är sur, basisk eller neutral. Det är ofta en svag syra eller bas som ändrar färg när den binder upp vätejoner (H⁺) eller hydroxidjoner (OH^-). Indikatorer används i titrering när man till exempel ska bestämma en lösnings buffertförmåga.

pH-mätning med indikatorpapper.

De flesta pH-indikatorerna utgörs av organiska molekyler som innehåller konjugerade dubbelbindningar. När en protonering/deprotonering sker vid konjugationen förskjuts molekylens absorptionsvåglängder, vilket medför färgförändringen.

Exempel på indikatorer

• Antocyanin (finns naturligt i blommor och växter)
• Bromtymolblått (BTB) indikerar surt, neutralt eller basiskt
• Fenolftalein indikerar surt eller basiskt
• Indigokarmin
• Malakitgrönt
• Lackmuspapper indikerar surt eller basiskt
• Universell indikator indikerar ett grovt pH-värde
• Neutralrött
• pH-papper
• pH-meter

Naturliga pH-indikatorer

Växt	Syra	Bas
Blåbär	röd	grön
Rödkål (saft eller kokspad)	rosa	grön
Te (kokt)	färgen ljusnar	färgen mörknar
Hibiskusar	röd	grön
Jasminer	gul	mörkbrun
Rödklöver	rosa-orange	ljusgul
Nypon	gul	mörkgul
Hallon		mörkt brunaktig
Grönmynta	ljusgul	mörkt gulgrön
Kamomill	ljusgul	klargul
Eucalyptus	färglös	gulorange
Lakritsrot	mjölkigt ljusgul	gulorange
Lavendel	rosa	grön
Mandarin	röd	grön
Kanel	röd/orange	grön
Timjan	orangegul	indigoblå

Syntetiska pH indikatorer

En del av dessa är vattenlösliga. Andra exempelvis Fenolftalein löses i en blandning av vatten och alkohol. Vid titrering tillsättes endast en liten mängd indikator. Så kallade universalindikatorer innehåller en blandning av olika syntetiska indikatorer. Ett exempel är Yamadas inikator som innehåller: Tymolblått, Metylrött, Bromtymolblått och Fenolftalein.

Namn	Omslagsintervall	Färgomslag
Metylorange	3-4,4	röd-orange
Metylrött	4,4-6,2	röd-gul
Bromkresolgrönt	3,8-5,4	gul-blå
Bromfenolrött	5,4-7,0	gul-purpur
Bromtymolblått	6-7,5	gul-blå
Fenolftalein	8,4-10	färglös-röd
Tymolftalein	9,3-10,5	färglös-blå

^[2]