Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Philip Oakey
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Philip Oakey, född 2 oktober 1955 i Hinckley, Leicestershire, är en brittisk sångare mest känd som vokalist i synthpopgruppen The Human League. Han har också gett ut skivan "Philip Oakey & Giorgio Moroder" tillsammans med Giorgio Moroder som innehöll hitlåten "Together in Electric Dreams". I början av 80-talet var han känd för sin ovanliga frisyr med långt hår på ena sidan och kort på den andra. Han har hävdat att frisyren var inspirerad av hollywoodstjärnan Veronica Lake. 2003 var han med på singeln "LA Today" av Alex Gold.
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Remove ads
Diskografi
Med The Human League
- Studioalbum
- Reproduction (1979)
- Travelogue (1980)
- Dare (1981)
- Love and Dancing (1982)
- Hysteria (1984)
- Crash (1986)
- Romantic? (1990)
- Octopus (1995)
- Secrets (2001)
- Credo (2011)
- Hitsinglar
- "Don't You Want Me" – 1981 (UK #1, U.S #1, AUS #1, NZ #1)[1]
- "Human" – 1986 (U.S #1)
Solo
- Studioalbum
- Philip Oakey & Giorgio Moroder (1985)
- Singlar (med Giorgio Moroder)
- "Together in Electric Dreams" (1984)
- "Good-Bye Bad Times" (1985)
- "Be My Lover Now" (1985)
- Singlar (som bidragande artist)
- "What Comes After Goodbye" (tillsammans med Respect) (1990)
- "1st Man in Space" (tillsammans med All Seeing I) (1999)
- "Rock and Roll is Dead" (tillsammans med Kings Have Long Arms) (2003)
- "LA Today" (tillsammans med Alex Gold) (2003)
Remove ads
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads