Pipe Mania

Pipe Mania är ett pusselspel utvecklat av den brittiska studion The Assembly Line och först utgivet 1989 för Amiga. Spelet publicerades av Empire Interactive i Europa och av Lucasfilm Games (senare LucasArts) i Nordamerika, där det fick titeln Pipe Dream.

Pipe Mania
Utvecklare	The Assembly Line
Utgivare	Lucasarts
Genre	pusselspel
Antal spelare	enspelarspel
Format	Acorn Archimedes Microsoft Windows DOS Amiga Nintendo Entertainment System Atari ST Commodore 64 Amstrad CPC Apple IIGS ZX Spectrum SAM Coupé[1] Klassisk MacOS

Spelet var lätt att lära sig men svårt att bemästra, och blev mycket populärt under det tidiga 1990-talet. Det konverterades till en lång rad format, bland annat NES^[2], Game Boy, Atari ST, MS-DOS och Commodore 64. En version för Windows 3.1 inkluderades senare i det första Microsoft Entertainment Pack.

Spelupplägg

Spelet utspelar sig på ett rutnät, där spelaren ska bygga ett fungerande rörsystem för att leda en grön vätska kallad flooz (eller goo) från en startpunkt. Till höger på skärmen finns en kolumn med fem slumpmässiga rördelar, och den nedersta delen placeras ut när spelaren klickar på en tom ruta. Rördelarna kan inte roteras utan måste placeras som de visas.

Efter en kort fördröjning börjar floozen rinna och fortsätter tills den når en öppen rörände eller kanten av spelplanen. För att klara nivån måste spelaren ha byggt en obruten rörledning av minst den längd som krävs. Lyckas man uppfylla kravet går man vidare till nästa bana; annars tar spelet slut.

I senare nivåer ökar svårighetsgraden genom:

• Kortare startfördröjning innan floozen börjar rinna.
• Snabbare flödeshastighet.
• Förplacerade hinder och rör som inte kan bytas ut.
• Rörutgångar vid spelplanens kanter som gör att floozen kan ”loopa” till motsatt sida.
• En särskild avslutningspunkt som vätskan måste nå för att nivån ska klaras.
• Enriktade rör som endast tillåter flöde i en riktning.

Poäng ges för varje rördel som floozen passerar, och bonuspoäng ges om spelaren bygger längre rör än nödvändigt, korsar sig själv i ett fyrvägskors eller fyller bonusbehållare. Efter var fjärde bana spelas en bonusrunda där spelaren ska skapa en så lång rörledning som möjligt genom att flytta rördelar på ett rutnät med ett tomt utrymme. Efter varje bonusrunda får spelaren ett lösenord för att kunna återuppta spelet.

Mottagande

Pipe Mania blev en stor framgång i både Europa och Nordamerika och fick mycket god kritik för sin enkla men beroendeframkallande spelmekanik.

I Japan listades arkadversionen som den mest framgångsrika bordsarkaden i oktober 1990 enligt tidskriften Game Machine.^[3]

Macworld utsåg Macintosh-versionen till ”Bästa arkadspel 1990” och beskrev det som ”ett beroendeframkallande strategispel”.^[4]

Game Player’s PC Strategy Guide gav spelet utmärkelsen ”Bästa PC-strategispel 1989” och jämförde dess klassikerstatus med Tetris.^[5]

Arv

Spelet har fått många efterföljare och kloner, såsom Wallpipe, Oilcap, Pipe Master och Fun2Link. Många Nokia-telefoner inkluderade ett förenklat spel kallat Canal Control.

En 3D-version med titeln Pipe Dreams 3D (USA) respektive Pipe Mania 3D (Storbritannien) släpptes till PlayStation år 2000.

En nyversion utvecklad av Razorworks och utgiven av Empire Interactive släpptes 2008 till Windows, PlayStation 2, Nintendo DS och PlayStation Portable.^[6]

En variant av spelet finns även i BioShock, där det används som ett minispel för att hacka automater och säkerhetssystem.