Prenzlau

Den här artikeln handlar om staden i Brandenburg, Tyskland. För staden i Australien, se Prenzlau, Queensland. För andra betydelser, se Prenzlau (olika betydelser).

Prenzlau är en stad i den tyska delstaten Brandenburg och huvudort i Landkreis Uckermark.

Prenzlau
Stad
Den medeltida stadsporten Mitteltor och Mariakyrkan.
Flagga Prenzlaus stadsvapen
Land	Tyskland
Förbundsland	Brandenburg
Kreis	Landkreis Uckermark
Höjdläge	30 m ö.h.
Koordinater	53°19′N 13°52′Ö
Yta	142,23 km² (2017-12-31)[1][2]
Folkmängd	19 022 (2023-12-31)[3]
Befolkningstäthet	134 inv./km²
Postnummer	17291
Riktnummer	(+49) 03984 och 039851
Kommunkod	12 0 73 452
Regionalkod	12 0 73 0452 12 0 73 0452 452
Geonames	6550670
OSM-karta	1334102
Läget för Prenzlau i Tyskland Läget för Prenzlau i Tyskland
Prenzlau i Brandenburg Prenzlau i Brandenburg
Webbplats: Prenzlau

Geografi

Staden ligger omkring 100 km norr om Berlin och 50 km väster om Szczecin i Polen. I Prenzlau mynnar sjön Unteruckersee ut i floden Uecker som rinner norrut mot Stettiner Haff. Söder om staden ligger även sjön Oberuckersee. I sydväst gränsar staden till naturreservatet Naturpark Uckermärkische Seen.

Historia

Arkeologiska fynd visar att platsen beboddes redan under yngre stenåldern. Under 600-talet flyttade slaviska grupper till trakten som senare byggde en befästning i detta område. Ortsnamnet Prenzlau är av västslaviskt ursprung och tros syfta på en bosättning för en person med namnet Premyslaw.^[4] Vid slutet av 1100-talet anlände lågtyska kolonisatörer till orten, i samband med Ostsiedlung-perioden, och bosatte sig bredvid slaverna.

Prenzlau nämndes för första gången i skrift år 1187 och fick stadsrättigheter 1234 av hertig Barnim I av Pommern. Genom fördraget i Landin år 1250 inkluderades staden i markgrevskapet Brandenburg. Staden var en av de största i Brandenburg under medeltiden och ett viktigt handelscentrum, vilket avspeglas i stadens många medeltida kyrkor och resterna av den omfattande stadsmuren. Fram till trettioåriga kriget hade staden en blomstringstid, men på grund av kriget flydde många personer från regionen och många verksamheter lades ner.

Vid slutet av 1600-talet invandrade ett stort antal franska hugenotter och staden återhämtade sig. Staden var under 1700-talet en viktig garnisonsstad i Preussen. Nya näringar etablerade sig och stadsbebyggelsen tog fart.

Under andra världskriget förstördes nästan 85 procent av stadens yta. Efter kriget bebyggdes därför stora områden med prefabricerade flervåningshus, Plattenbauten. Av den medeltida bebyggelsen finns några portar i stadens ringmur och vissa av de medeltida kyrkorna kvar.

Befolkning

• 
  Befolkningsutvecklingen i de nuvarande gränserna (Blå linje: Befolkning—Prickade linjen: Jämförelse med utvecklingen av Brandenburg—Grå bakgrund: Period av Nazi styre—Röd bakgrund: Period av kommunistiskt styre)
• 
  Aktuella befolkningsutveckling (blå linjen) och prognoser (prickade linjen).

Prenzlau:
Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser^[5]

År Invånare 1875 18 512 1890 20 823 1910 24 327 1925 24 572 1933 25 118 1939 27 697 1946 21 532 1950 22 960 1964 23 267 1971 24 890

År Invånare 1981 26 020 1985 26 326 1989 26 211 1990 25 900 1991 25 167 1992 24 743 1993 24 451 1994 24 120 1995 23 847 1996 23 630

År Invånare 1997 23 501 1998 23 133 1999 22 946 2000 22 737 2001 22 225 2002 21 785 2003 21 341 2004 21 039 2005 20 904 2006 20 735

År Invånare 2007 20 461 2008 20 285 2009 20 173 2010 20 078 2011 19 139 2012 19 045 2013 19 023 2014 19 070 2015 19 275 2016 19 279

År Invånare 2017 19 110 2018 19 024 2019 18 970 2020 18 849

Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons.^[6].

Kommunikationer

Prenzlau har en järnvägsstation på linjen Berlin - Stralsund, som trafikeras av regionalexpresståg och intercitytåg norrut och söderut. Staden har även enstaka snabbtågförbindelser, med ett ICE mot Binz och Berlin - München, samt internationella Eurocity-fjärrtåg mot Brno och Bratislava. De tidigare regionala järnvägslinjerna mot Templin, Strasburg och Fürstenwerder är idag nedlagda.

I närheten av staden passerar motorvägarna A11 och A20. I stadskärnan korsas även förbundsvägarna Bundesstrasse 109 och Bundesstrasse 198.

De närmaste internationella flygplatserna finns i Szczecin och Berlin.

Kända Prenzlaubor

• Amalia av Hessen-Darmstadt (1754-1832), prinsessa av Baden.
• Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (1751-1805), drottning av Preussen, maka till Fredrik Vilhelm II.
• Jacob Philip Hackert (1737-1807), konstnär, landskaps- och porträttmålare.
• Paul Hirsch (1868-1940), socialdemokratisk politiker, ministerpresident i Fristaten Preussen 1918-1920.
• Ludvig I, (1753-1830), storhertig av Hessen och Rhen.
• Natalja Alexejevna (1755-1776), född Wilhelmina Louise av Hessen-Darmstadt, tysk-rysk storfurstinna och första maka till Paul I av Ryssland.
• Brigitte Rohde (född 1954), friidrottare, medeldistanslöpare.
• Johannes Schmidt (1843-1901), lingvist.
• Adolf Stahr (1805-1876), författare och historiker.
• Christiane Wartenberg (född 1956), friidrottare, medeldistanslöpare, OS-medaljör 1980.
• Carola Zirzow (född 1954), kanotist, OS-medaljör.