Rödlistning

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

Rödlistning Utdöd (EX) Utdöd i vilt tillstånd (EW) Nationellt utdöd (RE) Akut hotad (CR) Starkt hotad (EN) Sårbar (VU) Nära hotad (NT) Livskraftig (LC) Kunskapsbrist (DD) Ej bedömd (NE) Se även: IUCN

Internationellt samordnas arbetet med rödlistning av Internationella naturvårdsunionen (IUCN).^[1] IUCN listar i januari 2013^[2] 10 935 växter, 3 svampar, 6 protister och 14 106 djur som nära hotade till akut hotade, varav 4 476 växter, 3 svampar, 5 protister och 5 526 djur tillhör kategorierna starkt hotad och akut hotad. Miljöförstöring och överexploatering är internationellt de helt dominerande hoten, och är särskilt allvarliga i fattiga områden med hög befolkningstäthet. I en del länder tas också nationella rödlistor fram av för detta utsedda institutioner. IUCN:s rödlistning innefattar ej arter som dött ut före år 1500.^[1] Kategorin "Utdöd i vilt tillstånd" gäller på global nivå medan kategorin "Nationellt utdöd" endast gäller för enskilda länder.^[3]

I Sverige tas nationella rödlistor fram av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.^[3] Listorna slås slutligen fast av Naturvårdsverket och revideras normalt vart femte år.^[4] Utifrån bedömningar av listorna utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Sådana planer kan också utarbetas för hotade miljöer och biotoper.

Kategorisering

Den utrotade svartvita korpen.

Papegojfågeln kakapo betraktas som akut hotad.

Om Hogna ericeticola, som tillhör vargspindlarna, finns för lite kunskap för att göra en säker bedömning om artens tillstånd.

Isbjörnen räknas som ett sårbart djur.

Honungsbiet är en livskraftig art.

En bokstavskod används för att beskriva på vilka kriterier som arten har rödlistats.

Hotsituation

I rödlistan kategoriseras arter efter deras bedömda tillstånd och status (internationell kod inom parentes):

• Utdöd (EX, Extinct)
• Utdöd i vilt tillstånd (EW, Extinct in the wild)
• Nationellt utdöd (RE, Regionally extinct)

• Akut hotad (CR, Critically endangered)
• Starkt hotad (EN, Endangered)
• Sårbar (VU, Vulnerable)

• Nära hotad (NT, Near threatened)
• Livskraftig (LC, Least concern) benämns arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.

• Kunskapsbrist (DD, Data deficiency) är en tvärgående kategori och arten kan höra hemma i vilken annan kategori som helst men listas inte där på grund av kunskapsbrist.
• Ej bedömd (NE, Not evaluated) inkluderar arter som ännu inte har kunnat utvärderas.

Hotförklaring

Arter som hamnar under en av kategorierna CR, EN eller VU ovan kallas för hotade. För arter som förs upp som hotade anges orsakerna till klassificeringen med en andra bokstavskod,

• A – populationsminskning
  • A1 – har minskat (men orsaker till minskningen nu undanröjda)
  • A2 – har minskat
  • A3 – förväntas minska
  • A4 – minskar i en period både bakåt och framåt i tiden
• B – Geografiskt begränsad:
  • B1 – i sitt utbredningsområde
  • B2 – i sin förekomstarea och (a) kraftigt fragmenterad (b) minskande eller (c) extremt fluktuerande
• C – populationen är liten och minskar
  • C1 – avsevärd fortgående minskning
  • C2 – fortgående minskning samt få individer eller extremt fluktuerande
• D – mycket liten population
  • D1 – för arter klassade "VU"
  • D2 – för arter klassade "VU" som dessutom har mycket liten förekomstarea
• E – Kvantitativ riskanalys

En sammanfattande översikt över rödlistningskategorier och kriterier finns att läsa här (IUCN) och här (Artdatabanken).

Hänsyn till faktorer

Flera olika faktorer har betydelse vid rödlistebedömningen av arter. Fragmentering betyder att en arts utdöenderisk är förhöjd på grund av att flertalet individer lever i små och relativt isolerade delpopulationer. Generationstid definieras i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel stammen är att återhämta sig efter en försvagning. Dessutom görs en allmän sårbarhetsanalys. Andra arter kan vara utsatta för biotopförändring som minskar deras livsutrymme, eller illegal jakt. Alla dessa faktorer sammanvägs för att ge en sammantagen bedömning av artens tillstånd och status.

Översikt över rödlistade arter i Sverige

Antal rödlistade arter i Sverige 2010^[5]

Artgrupp	Kunskapsbrist DD	Nationellt utdöd RE	Akut hotad CE	Starkt hotad EN	Sårbar VU	Nära hotad NT	Antal hotade CE–VU	Totalt rödlistade
Kärlväxter	0	24	44	123	99	112	266	402
Alger	31	3	1	6	8	11	15	60
Mossor	44	17	7	40	60	67	107	233
Storsvampar	109	5	20	118	249	245	387	746
Lavar	14	21	46	52	85	63	183	281
Däggdjur	0	2	3	5	4	3	12	17
Fåglar	0	9	5	9	24	44	38	91
Kräl- och groddjur	0	0	1	0	5	1	6	7
Fiskar	5	2	6	9	4	8	19	34
Manteldjur	17	0	0	2	4	0	6	23
Tagghudingar	11	2	0	3	8	8	11	32
Leddjur	206	136	72	262	519	850	853	2045
Blötdjur	68	2	1	9	22	21	32	116
Armfotingar	1	0	1	0	0	0	1	2
Ringmaskar och planarier	16	0	0	1	0	1	1	18
Koralldjur	6	1	5	4	5	1	14	22
Totalt	521	224	212	634	1096	1440	1942	4127

En art listas med asterisk när den på grund av intilliggande starkare stammar tagits upp i en lägre hotkategori, trots att hotbilden lokalt kan motivera en allvarligare hotkategori.

Naturtypskoder

I den svenska rödlistan anges landskapstyper (biom) för arter utifrån tre kategorier:

• Saknar betydelse
• Har betydelse
• Stor betydelse

Beteckningar som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) använder för olika landskapstyper:

Namn	Definition
B – Brackvattenmiljöer	Östersjön från Bottenviken till en linje från Falsterbonäsets sydvästspets till Stevns klint på Själland Detta betyder i praktiken en salinitet 0,5 % – 8 %[källa behövs]
F – Fjäll	Områden ovanför trädgränsen	Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassas S Sådana arter som finns endast i fjällen klassas F, utom om de lever i vatten, då de klassas V Lever de i våtmarker blir klassningen L
H – Havsstränder	Strand längs Västerhavet och Östersjön, inklusive klippbranter och sanddyner nära havet, samt kobbar och skär i havet
J – Jordbrukslandskap	Odlingsmarker	Trädbärande hagmark	Alléer i odlingslandskap
		Bruksbygder	Slottsparker speciellt där arterna påverkas av omgivande mark
		Gårdsmiljöer	Alvar
		Ljunghedar	Märgelgravar
		Dammar	Smärre betade kärr i jordbrukslandskapet
L – Limniska miljöer	Allt från stora sjöar till små tjärnar	Rinnande vatten	Arter som ej finns i vattnet, men på stränder under medelvattennivån klassas V
			Arter i sötvatten, som når ut till havet i Bottenviken, men ej längre söderut än till Norra Kvarken klassas L
M – Marina miljöer	Havsområdet från Falsterbonäset och norrut. Det innebär vatten med salinitet >8 %[källa behövs]
S – Skogslandskap	Enligt skogsvårdslagens bestämmelser, d.v.s. inkl hyggen, nyplanteringar, skogsbärande myr, fjällbjörkskog, inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogsimpediment samt slottsparker (speciellt arter som är direkt knutna till träden]
U – Urbana miljöer	Städer, samhällen (inkl trädgårdar tätortnära parker, urbana ruderatmarker, inomhusmiljöer, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor
V – Våtmark	Myr, kärr, mosse, sötvattenstränder inkl åbräddar och dylikt. Arter som befinner sig nedanför lågvattenmärket i en damm klassas V, annars L.

Rödlistade arter i Finland

I Finland hanteras rödlistningsfrågor av Finlands Artdatacenter, som förvaltas av LUOMUS – Naturhistoriska centralmuseet,^[6] en forskningsinstitution vid Helsingfors universitet^[7]. År 2019 fanns 6 592 arter rödlistade, varav 311 som nationellt utdöda och 1 766 som kunskapsbrist.^[8]

Se även

• Bevarandestatus
• Lista över rödlistade fågelarter i Sverige