Recession

Recession är i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur. En svårare lågkonjunktur brukar benämnas depression. Ordet är synonymt med nedgång eller avmattning. I nationalekonomisk mening innebär recession att det blir en avmattning av ett lands ekonomiska utveckling. Tecken på att ett land är i recession kan exempelvis vara kraftigt minskad BNP-tillväxt, minskade investeringar och stigande arbetslöshetstal.

En del affärs- och investeringsglosböcker anger en tumregel som innebär att en recession oftast indikeras av två efterföljande kvartal med negativ tillväxt av bruttonationalprodukten.^[1][2] Denna definition används ofta av nyhetsmedier, men flera officiella recessioner, till exempel i USA, har inte uppnått dessa krav.^[3]

Definitioner

I en artikel från 1974 av The New York Times, föreslog Julius Shiskin, kommissionär för Bureau of Labor Statistics, att en kvantitativ definition av en recession skulle kunna se ut så här:

• Varaktighet – Minskningar av den reala bruttonationalinkomsten (BNI) två kvartal i rad. En nedgång i industriproduktionen under en sexmånadersperiod.
• Djup – En minskning med 1,5 % av den reala bruttonationalinkomsten; Sysselsättningen utanför jordbruket har minskat med 15 %. En ökning av arbetslösheten med två procentenheter till en nivå på minst 6 procent.
• Finansiella indikatorer - En betydande ökning av uteblivna lån eller en åtstramning av kreditvillkoren från finansinstitutens sida, vilket leder till en minskning av företagens investeringar och konsumenternas utgifter.
• Diffusion – En minskning av sysselsättningen, utanför jordbruket, i mer än 75 % av industrierna i sex månader eller längre (mätt i sexmånadersperioder).^[4][5][6]

Under årens lopp har vissa sakkunniga övergett de flesta av Shiskins kriterier för att "upptäcka lågkonjunkturen" på grund av den förenklade tumregeln om en nedgång i real BNI två kvartal i rad.^[7]