Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Reform
förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Reform (lat. re, "åter", och formare, "forma", "dana") innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. En reform är en förändring som föregåtts av en utredning och sedan genomförs på basen av utredningen, till skillnad för revolution som häv. I dagligt tal talas det om politiska reformer som genomförs i olika parlamentariska församlingar i världens länder.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Motsatsen till reform är reaktion.
Remove ads
Politisk reformism
Begreppet reform inom ramen för reformism har en lång historia som går tillbaka till 1700-talet. I nutida politisk kontext sammankopplas reformarbete främst med olika socialistiska, inklusive socialdemokratiska, rörelsers strävan efter samhällsförändring (se exempelvis reformen för åtta timmars arbetsdag som genomfördes i Sverige 1919).
Religiös reformism
En reformator, förstås med: Ombildare, omskapare, förbättrare; samhällsförbättrare; nyskapare på religionens område. Med reformera, förstås: Ombilda, nydana, förbättra, rensa från missbruk.
I Sverige
Riksrevisionen granskade 25 reformer som infördes 2000–2017 och skrev en rapport, RiR 2022:15.[1] Riksrevisionen sade att majoriteten av de största reformerna i Sverige under 2000-talet hade baserats på underlag med betydande brister, och att av de reformer som hade gått att utvärdera hade bara hälften uppnått sina mål eller förväntade effekter.[1] Den skrev också att reformförslagen alltför sällan var välgrundade och analyserade, och att i mer än hälften av fallen saknades en tillfredsställande beskrivning av reformernas förväntade effekter eller mål.[1] Endast 11 av de 25 reformerna hade utvärderats genom regeringens försorg och det saknades rutin för uppföljning.[2] Földen blev att det saknades kunskap om hur väl satsningarna hade fallit ut.[2] Riksrevisionen rekommenderade att propositioner innehöll förväntade effekter, mål och kostnader tydligt redovisade, och att införa en rutin för utvärdering av reformer.[2] I rapporten skrev Riksrevisionen att "Reformkedjan är inte starkare än sin svagaste länk."[3]
Några kända politiska reformer
Se även
Referenser
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads