Ring (diakritiskt tecken)

En ring är det diakritiska tecknet ˚, som kan placeras antingen ovanför eller under en bokstav i det latinska alfabetet.

Ring

Ů Ḁ
Fler diakritiska tecken
Accenter	Akut accent (´– ó) Grav accent (`– ò) Dubbel akut accent (˝– ő)
Överliggande diakriter	Trema (¨– ö) Makron (¯– ō) Cirkumflex (^– ô) Tilde (˜– õ) Hake (ˇ– ǒ) Brevis (˘– ŏ) Ring (˚– ů) Krok (ˀ– ỏ) Punkt (˙– ȯ)
Underliggande diakriter	Cedilj (¸– ç) Svans (˛– ǫ) Punkt (.– ọ) Komma (,– ș)
Andra placeringar	Hake vid sidan (ď) Horn (ʼ– ơ) Genomstrykning (-– ɉ)

Ring ovanför bokstaven

Bokstaven Å (å), som förekommer i svenska, danska, norska och vallonska, är ett A med en ring över. Dock betraktas Å i dessa språk som en egen bokstav, snarare än ett A med diakritiskt tecken.

Andra bokstäver med ring är Ů och ů (ett latinskt U med ring). Dessa används i tjeckiska (där ringen kallas kroužek), tillsammans med hake och akut accent, ovanför många bokstäver.

Ringen används också i bolognesiska (en dialekt av emiliano-romagnolo) för att skilja ljudet [ɑ] (å) från [a] (a).

Dessutom användes ring i det litauiska kyrilliska alfabetet, främjat av ryska myndigheter, under 1800-talets sista fjärdedel i bokstaven У̊ (у̊) för att markera diftongen [wɔ], som numera skrivs uo i modern litauisk ortografi.

W̊ används för att transliterera وْ (den arabiska bokstaven vav med en ring över).

Ring under bokstaven

Ringen förekommer också under bokstäver ( ̥), i till exempel Ḁ (gemenform: ḁ, den latinska bokstaven A med en ring under). Så används den i det internationella fonetiska alfabetet för att markera att ett tecken ska uttalas tonlöst^[1], som till exempel tonlös konsonant, samt inom indoeuropeistiken för att markera stavelsebildande konsonant.