Roder

Roder är en vridbar fenformad anordning för att ändra en farkosts riktning när den gör fart genom vatten eller luft. I utvidgad betydelse kan det även syfta på hela styranordningen, från styrfenan till rorkult/ratt/styrspak och så vidare. I överförd mening används ordet också för styrning i allmänhet.^[2]

Roder och dess infästning från tidiga medeltid.

• 1. roderblad, roderbräda
• 2. fingerling, rorhake, rortapp^[1]
• 3. rormalja, rormärla
• 4. akterstäv
• 5. bordläggning

Sjöfart

Otals roderkonstruktioner finns inom sjöfart och varierar beroende på den enskilda farkostens utformning.

Styråra och sidoroder

Det äldsta kända rodret är styråran, lång bredbladiga åror använda som roder, vilka finns avbildade från tidig dynastisk tid i Egypten.^[3] Dessa är fästa vid en särskild aktre årtull. I Norden var styråra mycket vanligt under 1000-talet. Det tidigare fyndet för styråror i Norden är Nydamskeppet från omkring 320 efter Kristus.

En senare form är sidoroder som är en styråra fastmonterad i ett särskilt utgående fäste i bordsidan. Begreppen används även synonymt och den senare är i modern även tid tvetydigt med andra konstruktioner, se exempelvis sidroder på flygplan.^[4] Det tidigaste fyndet av sidoroder i Norden är möjligen Osebergsskeppet från 820.

I europeisk tradition sitter de på höger sida och har därigenom myntat begreppet styrbord, ”bordsidan för styrman/rorsman och roder”, samt babord, av ”bakbord, bordsidan styrman/rorsman visar ryggen/baken”. Styråror och sidoroder är främst försedda med en inåtgående rorkult för att ge viss hävstångskraft with styrning.

• 
  Styråra eller liknande på fornegyptiskt nilfartyg (1422–1411 f.Kr.).
• 
  Styråra på danska Nydamskeppet (320 e.Kr.).
• 
  Sidoroder på norska Osebergsskeppet (820 e.Kr.).
• 
  Sidoroder på norska Gokstadsskeppet (890 e.Kr.).
• 
  Gokstadsskeppets roderkonstruktion (890 e.Kr.).

Stävroder

Stävroder är sådant roder som sitter centralt med beslag mot akterstäven eller hjärtstocken hos ett fartyg. Det kan styras med en rorkult eller mekaniskt på olika vis.

Det tidigaste nordiska båtfynd som var utrustat med stävroder är Kalmarbåten från mitten av 1200-talet. Den genom Hansan spridda koggen, en annan båttyp med stävroder, hade då redan sjösatts.

• 
  Akterroder med rorkult på kalmarbåten (1200-tal).
• 
  Modernt fartygsroder.

Aktivroder

Aktivroder är ett roder försett med en elektrisk motor, som driver en mindre propeller vid rodrets akterkant. Detta ger ett fartyg en förbättrad styrförmåga vid låga farter. Sedan bogpropellrar blivit vanligare, utnyttjas sällan aktivroder.

Ubåtar

Ubåtar har både sido- och djuproder; djuproder används vid justering av djupet och sidoroder som på ett ytfartyg. Vissa ubåtar har istället för traditionella sido- och djuproder kryssroder, där alla fyra rodren används vid alla manövrar. Fördelar med kryssroder jämfört med traditionella plusroder inkluderar ökad redundans och mindre risk för roderskador vid intagande av och lättning från bottenläge.

Luftfart

• A) skevroder
• B) styrspak
• C) höjdroder
• D) sidroder

Flygplan och en del andra luftfarkoster har lodräta sidroder och vågräta höjdroder i stjärten samt skevroder på vingarna som påverkar luftströmningen. Farkosten ändrar riktning i förhållande till sin längdaxel vid vinkling av dess roder i luftströmmen i förhållande till flygplanets längdaxel.

Se även

• Roderpropeller
• Rorkult