Salo

Salo (finska: Salo) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Staden är belägen 52 kilometer öster om Åbo och 112 kilometer väster om Helsingfors. Den genomflyts av Salo å som kallas Uskela å strax utanför själva orten. Salo har 51 400 invånare och en yta på 2 168,31 km². Salo blev köping 1887 och stad 1960.

För andra betydelser, se Salo (olika betydelser).

Salo
Salo (finska)
Kommun
Salo stads vapen
Land	Finland
Landskap	Egentliga Finland
Admin. centrum	Salo centraltätort
Area	2 168,31 km² (2016-01-01)[1]
- land	1 986,54 km²
- vatten	181,77 km²
Folkmängd	51 400 (2021-12-31)[2]
- män	25 451 (2020-12-31)[2]
- kvinnor	26 111 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet	25,87 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir.	Antti Rantakokko
- Kommunfullm. ordf.	Jorma Elovaara (SDP)
- Kommunstyr. ordf.	Annika Viitanen (Saml)
Kommunkod	734
Geonames	637959
Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga:	50 621 (93,3 %)[3] 586 (1,1 %)[3] 0 (0,0 %)[3] 3 031 (5,6 %)[3]
Administrativa data
- Landskapsförb.	Egentliga Finlands förbund
- Regioncentrum	Salo
- Skattebyrå	Salo skattebyrå
- Välfärdsområde	Egentliga Finlands välfärdsområde
- Försäkringskrets	Salo
- Nödcentral	Egentliga Finland
- Räddningsverk	Egentliga Finland
Läge	60°23′00″N 23°08′00″Ö
Salo stads läge Salo stads läge
Webbplats: salo.fi

Salo stads språkliga status är numer enspråkigt finsk men kommunen hade även svenska som förvaltningspråk fram till år 1950.^[4] Det finns dock fortfarande en svenskspråkig minoritet i staden om cirka 600 personer.^[5] Den lilla svenskspråkiga befolkningen bor, av hävd, huvudsakligen närmast kusten i söder; Finby var officiellt tvåspråkig vid kommunsammanslagningen. Salo har också en stor andel invånare av utländsk härkomst, vilket gör den till en av de invandrartätaste orterna i Finland.

Mobiltelefontillverkaren Nokias huvudfabrik låg fram till september månads utgång 2012 i Salo, då den lade ner produktionsenheten för gott i staden.^[6] Själva tillverkningen upphörde redan några månader dessförinnan, närmare bestämt under juli månad.^[7]

I staden ges ut två finskspråkiga lokaltidningar: Salon Seudun Sanomat och Perniönseudun Lehti.

Den nuvarande kommunen Salo föddes den 1 januari 2009 när de tidigare kommunerna och städerna Bjärnå, Halikko, Kiikala, Kisko, Kuusjoki, Muurla, S:t Bertils, Salo, Suomusjärvi och Finby sammanslogs. Tidigare hade Uskela kommun inkorporerats med Salo.

Historia

Salo kyrksocken har möjligen grundats på 1300-talet. Salo hörde ursprungligen till Uskela men kallas i slutet av medeltiden kapell. Ändå nämns Salo på 1300-talet som en separat enhet från Uskela och kan därför då ha varit en egen kyrksocken som sedan anslöts till Uskela eller en kapellsocken. Salo nämns första gången 1325.^[8]

Geografi

Några byar inom Salo stad som tidigare hörde till Uskela är Breidilä (fi. Preitilä) och Ullenböle (fi. Ullenpyöli). I kommunen finns också viken Halikkoviken (fi. Halikonlahti).

Vattendrag

Nästan 200 km² av Salos yta är vatten, av vilket största delen är hav. Bland de viktigaste vattendragen på fastlandet är Uskela ås och Halikko ås vattensystem.

Politik

Mandatfördelning i Salo stad, valen 1976–2025

Valår	VF	SDP	GRÖN	ÖVR	SAF	C	LFP	SFP	RN	KD	SAML	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1976	6	17		2		4	2			1	11	6 17 2 4 2 11	43	76,6
1980	5	18				4	2			1	13	5 18 4 2 13	43	78,6
1984	4	18			1	4				1	15	4 18 4 15	43	75,3
1988	3	18			1	5				1	15	3 18 5 15	43	75,8
1992	3	21			1	3				2	13	3 21 3 2 13	43	72,2
1996	3	17	1			4				1	17	3 17 4 17	43	61,2
2000	3	16	5			5		1			13	3 16 5 5 13	43	54,6
2004	2	17	1			6		1		3	13	2 17 6 3 13	43	55,5	20 23
2008	3	23	4		2	20				2	21	23 4 20 21	75	63,4	43 32
2012	2	12	3		7	12				1	14	12 3 7 12 14	51	58,1	32 19
2017	2	13	5		6	11				2	12	13 5 6 11 12	51	57,9	27 24
2021	2	11	4		11	11			1		11	11 4 11 11 11	51	53,7	31 20
2025	3	15	5		5	11				1	11	3 15 5 5 11 11	51	51,0	28 23
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Microsofts enheter i Salo.

Salo har hittills varit känt för sin elektronikindustri. Salo blev en elektronikstad redan på 1920-talet då två salobor började tillverka radioapparater under varumärket Salora. Något senare startade tillverkningen av radiotelefonapparater och tv-apparater.^[9] Sedermera startade tillverkningen av mobiltelefoner, vilket skulle bli under många år en stor industriframgång i Finland. I juli 2012 upphörde tillverkningen av mobiltelefoner och i september lades fabriken ner på grund av dålig lönsamhet. Produktutvecklingen av mobiltelefoner fortsätter emellertid i Salo.

Några betydande arbetsgivare i Salo är

• Microsoft Mobile (bildat av Nokias mobiltelefonenhet).
• Salo stad.
• Suur Seudun Osuuskauppa.
• Hella Lightning Finland Oy.
• Antti-Teollisuus Oy.
• Piiroinen Oy.

Infrastruktur

Kommunikationer

Riksväg 1 som går mellan Åbo och Helsingfors passerar genom Salo. Stamväg 52 som går mellan Ekenäs och Somero passerar också genom Salo.

Järnvägstrafik har funnits i Salo sedan slutet av 1890-talet genom Kustbanan.

Utbildning

Stadens skolväsende upprätthåller 32 finskspråkiga lågstadieskolor (åk 1–6) och 1 svenskspråkig lågstadieskola (åk 1–6) samt 5 finskspråkiga högstadieskolor (åk 7–9) inom den grundläggande utbildningen. Specialundervisning i årskurserna 7–9 ges i tre skolor.

Här finns tre finskspråkiga gymnasieskolor och ett vuxengymnasium

Bland övriga skolor förtjänar att nämnas:

• Turun ammattikorkeakoulu, som är Åbo yrkeshögskolas campus i Salo.
• Salon kansalaisopisto, som är en folkhögskola.
• Salon musiikkiopisto, som är ett musikinstitut.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Salo stad 1975–2020[10]
År			Folkmängd
1975			47 916
1980			47 638
1985			48 505
1990			49 834
1995			50 922
2000			52 604
2005			53 672
2010			55 235
2015			53 890
2020			51 562
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Kultur

Sevärdheter

• Salon Taidemuseo Veturitalli (Salo konstmuseum). Museet har året om löpande utställningar med olika teman.
• Halikon Rikalanmäki. Vid Rikalanmäki i Halikko finns ett av Finlands mest betydande fornlämningsområden.
• Salos historiska museum Samu.
• Uskela kyrka, är Salo församlings huvudkyrka. Det är en urgammal kyrkplats, och den nuvarande kyrkan i sten är uppförd 1832.
• Tykös historiska järnbruk: Kirjakkala, Tykö (finska: Teijo) och Mathildedal.
• Regionens många herrgårdar, varav kan nämnas det året runt öppna Wiurila herrgård i Halikko.^[11]

Idrott

Salo centrum på natten.

Här finns en ishall som rymmer cirka 800 åskådare.

Ett axplock idrottsföreningar inom staden är:

• Angelniemen Ankkuri^(en), som är en framgångsrik orienteringsklubb.
• Perniön Urheilijat , som är en i Bjärnå verksam längdskidåkningsförening.
• Rasti - Perniö, som är en i Bjärnå verksam orienteringsklubb.
• Salo Hockey Team, som är en ishockeyklubb för ungdomar.
• Salon Budoseura, som är en judoklubb.
• LP Viesti Salo, som har blivit finska mästare i volleyboll flera gånger.