Sicherheitspolizei

Sicherheitspolizei (SiPo) var en gemensam benämning på Nazitysklands kriminalpolis och dess säkerhetspolis (Gestapo). Till Sipo räknades inte den nazistiska säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) trots att den sedan 1939 även lydde under Reichssicherheitshauptamt (RSHA).

Sicherheitspolizei
Chefen för SiPo:s flagga
Underordnad	Chef der Deutschen Polizei
Departement	Inrikesministeriet
Ansvarigt statsråd	Riksinrikesministern
Organisationstyp	Polis
Ledning	Chef der Deutschen Polizei
Säte	Berlin
Föregångare	Gestapo och KriPo
Inrättad	26 juni 1936
Nedlagd	22 september 1939
Efterföljare	Reichssicherheitshauptamt

Operativ organisation

Vid sidan av den administrativa organisation som utgick från RSHA vilken var separat för Kripo och Gestapo, tillkom det en gemensam operativ organisation, som utgick direkt från Heinrich Himmler, och som under kriget blev av allt större betydelse för verksamhetens ledning. Även SD var underställd den operativa organisationen vilken i stor utsträckning tog över det ledningsansvar som tidigare utgått från respektive Kripo-Leitstellen, Stapo-Leitstellen och SD-Leitabschnitte. I de ockuperade områdena fanns överhuvudtaget ingen separat ledning för vare sig Kripo, Gestapo eller SD, utan alla tre tjänstegrenarna var inordnade i en gemensam organisation "Sipo und SD" underställd den operativa organisationen.^[1]

Territorium	SiPo	SD	Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis) militärområde	Höherer SS- und Polizeiführer (HSSPF)		Chef för SS, OrpO, KriPo, GeStapo och SD inom militärområdet.
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis) militärområde	Inspekteur (Befehlshaber) der Sicherheitspolizei und des SD (IdS/BdS)		Chef för Sipo och SD inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Generalbezirk (förvaltningsregioner i det ockuperade Östeuropa)	Kommandeur der Sicherheitspolizei und des SD (KdS)		Chef för Sipo och SD i sin region. Underställd regionens SS-und Polizeifüher.

Källa: ^[1]

Personalstruktur

Kripo och Gestapo hade samma personalstruktur, utbildning och tjänstegrader. Det fanns två grundläggande polisiära befordringsgångar, dels einfacher Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalassistentkarriären), senare även kallad Laufbahn U 18: SS-Unterführer der Sicherheitspolizei und des SD, dels leitender Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalkommissariekarriären), senare även kallad Laufbahn XIV: SS-Führer der Sicherheitspolizei und des SD.^[2]

Rekrytering och utbildning

För anställning i kriminalassistentkarriären krävdes anställning i Orpo eller i Waffen-SS. För en aspirant från Waffen-SS krävdes att vara minst SS-Unterscharführer och ha minst 4 ½ års tjänstgöring och vara högst 24 år gammal. Aspiranten började med 12 månaders yrkespraktik vid Sipo eller SD, fortsatte med 12 månaders utbildning vid Unterführerschule der Sicherheitspolizei (Kriminalfachschule) i Berlin-Charlottenburg och slutade med 12 månaders provanställning.^[3]

För direktrekryterade till kriminalkommissariekarriären krävdes studentexamen och framgångsrikt deltagande i ett särskilt urvalsförfarande (Ausleselager).^[4] För övriga (rekryterade från lägre grader i Orpo eller Sipo) krävdes en anställningsexamen. Sedan skedde anställning som Kriminalkommissaranwärter (kriminalkommissarieaspirant). Efter ett års aspiranttjänstgöring genomgicks en nio månaders kurs vid Führerschule der Sicherheitspolizei (säkerhetspolisens officersskola) i Berlin-Charlottenburg. Denna kurs avslutades med en kommissarieexamen. Efter denna skedde omedelbart befordran till Hilfskriminalkommissar (biträdande kriminalkommissarie). Normalt blev sedan den biträdande kriminalkommissarien inom några dagar tilldelad en tjänst inom kriminalpolisen och blev därmed också genast befordrad till Kriminalkommissar auf Probe (kriminalkommissarie med provanställning). Efter ett halvårs provtjänstgöring skedde befordran till außerplanmäßigen Kriminalkommissar (extra kriminalkommissarie).^[5]

Kvinnlig personal

Enligt de bestämmelser om antagning och utbildning av kvinnlig polispersonal som utfärdades av Reichssicherheitshauptamt 1940, kunde kvinnor som genomgått en vårdutbildning eller liknande anställas. Som aspiranter antogs ungdomsledare, jurister, ekonomer med erfarenhet av socialt arbete, kvinnliga befäl i Reichsarbeitsdienst och personalhandläggare i Bund Deutscher Mädel om de hade en flerårig yrkeserfarenhet. De genomgick en ettårig utbildning. Senare anställdes även sjuksköterskor, förskollärarinnor och handelsutbildade kvinnor med fallenhet för polisyrket. De genomgick en tvåårig utbildning. Efter två år som Kriminaloberassistentin kunde befordran ske till Kriminalsekretärin, efter två-tre ytterligare år till Kriminalobersekretärin. Vidare befordran till Kriminalkommissarin och Kriminalrätin var också möjlig.^[6]

Grader och löner 1938–1945

Lönegrad [7]	Årslön Riksmark [7]	einfachen Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei [7]	leitenden Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei [7]	Motsvarande grad i SS (Wehrmacht-Heer) [7] [8]
A8c2	2 160 - 2 340	Kriminalassistent		SS-Oberscharführer (Feldwebel)
A7c A8a	2 000-3 000	Kriminaloberassistent		SS-Hauptscharführer (Oberfeldwebel)
A7a	2 350-3 500	Kriminalsekretär		SS-Untersturmführer (Leutnant)
A5b	2 300-4 200	Kriminalobersekretär		SS-Untersturmführer (Leutnant)
A4c2	2 800-5000	Kriminalinspektor		SS-Obersturmführer (Oberleutnant)
A4c1	2 800-5 300		Kriminalkommissar < 3 år i graden	SS-Obersturmführer (Oberleutnant)
A4c1	2 800-5 300		Kriminalkommissar > 3 år i graden	SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)
A3b	4 800-7 000		Kriminalrat < 3 år i graden	SS-Hauptsturmführer (Hauptmann)
A3b	4 800-7 000		Kriminalrat > 3 år i graden	SS-Sturmbannführer (Major)
A2d	4 800-7 800		Kriminaldirektor	SS-Sturmbannführer (Major)
A2c2	4 800-8 400		Regierungs- und Kriminalrat	SS-Sturmbannführer (Major)
A2b	7 000-9 700		Oberregierungs- und Kriminalrat	SS-Obersturmbannführer (Oberstleutnant)
A1b	6 200-10 600		Regierungs- und Kriminaldirektor	SS-Standartenführer (Oberst)
A1b	6 200-10 600		Reichskriminaldirektor	SS-Standartenführer (Oberst)

Medellönen för en industriarbetare var år 1939 1459 RM per år. ^[9] Medellönen för en privatanställd tjänsteman var år 1939 2772 RM per år.^[9]