Storstockholms Lokaltrafik

Uppslagsordet ”SL” leder hit. För andra betydelser, se SL (olika betydelser).

Storstockholms Lokaltrafik (SL) är ett aktiebolag som ägs av Region Stockholm. Före 2012 fungerade SL som trafikhuvudman för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län samt för vissa pendelbåtslinjer på Saltsjön och Mälaren^[3].

Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik
Org.nr	556013-0683
Typ	Privat aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Anton Fendert (MP) Styrelseordförande Erik Norling tillförordnad VD
Bransch	Kollektivtrafik
Historik
Grundat	1916[1]
Grundare	Stockholms stad
Tidigare namn	AB Stockholms Spårvägar
Ekonomi
Omsättning	▲ 22,277 miljarder SEK
Rörelseresultat	▲ –149 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▲ –680 miljoner SEK
Tillgångar	▲ 86,24 miljarder SEK
Eget kapital	▼ 6,679 miljarder SEK
Struktur
Ägare	Region Stockholm
Moderbolag	Region Stockholm
Dotterbolag	Lista över SL:s dotterbolag.
Övrigt
Webbplats	SL.se
Fotnoter	Statistik från 2022 års bokslut.[2]

År 2012^[3] tog Region Stockholms trafiknämnd och trafikförvaltning över ansvaret för kollektivtrafiken och blev då den officiella regionala kollektivtrafikmyndigheten. I dag är SL framför allt ett varumärke som olika entreprenörer använder när de kör kollektivtrafik på uppdrag av trafikförvaltningen. Det formella aktiebolaget AB Storstockholms Lokaltrafik finns dock kvar och förvaltar vissa avtal och tillgångar.

Trafikförvaltningen driver också Stockholms Spårvägsmuseum.

Företaget har organisationsnummer 556013-0683 och registrerades i bolagsregistret år 1916 med namnet AB Stockholms Spårvägar, och var fram till årsskiftet 1966/67, då det nuvarande namnet antogs, helägt av Stockholms stad. Från den 1 januari 1967 ändrades namnet till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget är numera helägt av Region Stockholm.

Historia

Intäkter och skattefinansiering år 1969-2020

AB Stockholms Spårvägar (1915–1966)

Huvudartikel: Stockholms Spårvägar (1915)

År 1916 bildades det kommunala AB Stockholms Spårvägar (SS) för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm. Bolaget övertog flera privata och kommunala spårvagnslinjer. (Observera att dagens AB Stockholms Spårvägar – som kör Lidingöbanan och Spårväg City – är ett helt annat bolag, grundat 1989.)

AB Storstockholms Lokaltrafik (1967 och framåt)

En busskylt i Solna Business Park, Solna.

Bärbar biljettmaskin för det förra biljettsystemet SL Access, som lades ned år 2023.

Biljettstolpe används på Tvärbanan istället för konduktörer.

Hörjelöverenskommelsen (uppkallad efter Nils Hörjel, då statssekreterare i kommunikationsdepartementet) innebar att all lokaltrafik i Stockholms län skulle samlas under ett länsbolag. Fram till dess hade trafiken drivits av SJ samt olika privata och kommunala bolag. Eftersom Stockholms stad ännu inte ingick i Stockholms läns landsting, lades länsbolaget först i Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL). Därefter överfördes det till Stockholms läns landsting.

SL-modellen blev snart en förebild för länstrafikbolag i andra län, där de dock ofta ägdes gemensamt av landsting och kommuner. Den 1 januari 1967 övertog SL även ansvaret för lokal persontrafik på järnväg i länet, medan Statens Järnvägar (SJ) fortsatte köra trafiken på uppdrag av SL. Övriga linjer utanför det ursprungliga Stockholms Spårvägar (SS) drevs tills vidare på entreprenad.

Den första trafik som helt införlivades i SL (istället för SS, som skötte den innan) och kördes i egen regi var busslinjen till Kvarnholmen i Nacka. Denna linje ersattes 1968 av en förlängning av en befintlig busslinje. Året därpå, 1969, övertog SL SJ:s tre billinjegrupper:

• 500-linjerna: Solna, Upplands-Bro, Sigtuna och Upplands Väsby
• 600-linjerna: Danderyd och Täby
• 700-linjerna: Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Botkyrka och Salem

Övertagandet skedde successivt och anpassades efter olika juridiska förutsättningar. I vissa fall övertog SL hela företag, som ibland drevs vidare som dotterbolag innan de fusionerades med SL. I andra fall togs trafiken över direkt.

Målet var att SL i princip skulle driva all trafik i egen regi med egna fordon och personal. Pendeltågstrafiken var ett undantag, eftersom SJ vid den tiden förvaltade järnvägsspåren och hade ensamrätt på trafiken.

I början av 1970-talet hade SL på olika sätt övertagit alla tidigare trafikföretag i Stockholms län. När SJ, som drev Roslagsbanan på SL:s uppdrag, ville lägga ned banan 1972, köpte landstinget bansträckan söder om Rimbo. Man övertog då både infrastruktur och fordon och lade driften i ett nytt dotterbolag: Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan (RB).

I slutet av 1980-talet, efter att Leif Axén tillträtt som vd, ändrade SL inriktning. Det blev inte längre självklart att all trafik skulle drivas i egen regi. De trafikoperativa enheterna och förvaltningen av infrastrukturen ombildades till dotterbolag, bland annat SL Buss AB, SL Tunnelbanan AB, SL Tåg AB, SL Specialbuss AB, SL Bansystem AB och SL Fastigheter AB (de två sistnämnda slogs senare ihop till SL Infrateknik AB).

Huvudbolaget SL fick framöver rollen som beställare med uppgift att ”göra rätt saker” (i praktiken upphandla trafik). Dotterbolagen skulle ”göra saker rätt” och därmed köra den upphandlade trafiken. Från och med december 1998 såldes flera av dessa dotterbolag helt eller delvis till externa aktörer.

År 1993 genomfördes den första anbudsupphandlingen av SL-trafiken, vilket ledde till att Swebus tog över vissa trafikområden. Sedan dess har upphandlingar genomförts nästan årligen.

År 1995, med verkan från 2000, köpte SL delvis ut sig ur avtalet med staten om pendeltågstrafiken. Det påverkade dock inte SL:s betalningsansvar fram till 2011 för investeringar i länets järnvägsanläggningar och tåg som staten gjort sedan mitten av 1950-talet. En mindre del av dessa pengar avsåg tåginköp. Trafiken körs i dag av en upphandlad entreprenör. År 2000 upprättades även Driftledningscentralen (DLC) för att samordna felhantering i infrastrukturen och andra kritiska system.

Infrastruktur

Till skillnad från andra regionala kollektivtrafikmyndigheter har Region Stockholm en synnerligen omfattande egen infrastruktur. Regionen är spårinnehavare och infrastrukturförvaltare på tunnelbanan, Lidingöbanan, Nockebybanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Spårväg City och Tvärbanan.^[4] Regionen äger vidare en mängd fastigheter som är nödvändiga för driften samt kommunikationsradiosystemen för trafikledningen.

Infrastrukturen har en larm- och övervakningscentral kallad Driftledningscentralen (DLC).

Depåer

Pendeltågen och andra järnvägar

• Brodepån
• Mörby verkstäder
• Neglingedepån
• Södertäljedepån
• Vallentunadepån
• Älvsjödepån

Spårväg

• Alkärrshallen
• Brommadepån
• AGA-depån
• Ulvsundadepån

Tunnelbanan

• Hammarbydepån
• Högdalsdepån
• Norsborgsdepån
• Nybodadepån (även bussdepå)
• Rissnedepån
• Vällingbydepån

Fordon

SL äger eller leasar spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. Däremot ägs alla bussar av bolagen som kör för SL. Entreprenörerna ansvarar för inköp och beställning av bussarna.

SL-trafiken rullar omkring 2 400 bussar (2025). Flera olika entreprenörer äger bussarna själva, medan SL ställer spårfordon (tunnelbane- och pendeltåg) till förfogande.

• Vanligaste bussmodellen: MAN Lion's City som körs i flera olika kommuner i länet. Inom SL:s trafik finns både elbussar och biodieselbussar från MAN Lion's City.
• Övriga förekommande modeller: Setra TopClass 531DT, VDL Citea, Scania (OmniLink, Citywide), Volvo (8900, 9700 DD m.fl.), samt elbussar som Mercedes-Benz eSprinter, BYD, Solaris Urbino IV.

Bussarna ägs av entreprenörerna (t.ex. Keolis, Nobina, Transdev och VR), medan tunneltåg, pendeltåg och lokaltåg leasas eller ägs av SL.

Genom årens lopp har SL varit leasetagare till ett antal motorvagnståg i X10-generationen, som använts av Statens Järnvägar (SJ) i andra delar av Sverige (bl.a. Västmanland). SL inköpte även ett antal Regina-motorvagnar, som dock aldrig använts i SL-trafiken och därför överlåtits till andra trafikhuvudmän.

Flera av SL:s entreprenader har även jour- och trafikledningspersonal i yttre tjänst som kör olika fordon. Dessa fordon får ibland köra med blåljusutrustning.

Bussmodeller i SL-trafiken

Fordon	Typ	Drivmedel	Trafikområde
Scania Citywide	Boggi-, ledbuss	Biodiesel	Alla
Scania OmniLink II	Normal-, boggi-, ledbuss	Biodiesel	Alla
Scania Citywide Suburban	Boggibuss	Biodiesel	Södertälje
Setra S 531 DT	Dubbeldäckare	Biodiesel	Nacka/Värmdö
VDL Citea LLE	Normalbuss	Biodiesel	Norrort
MAN Lion's City	Kort-, normal-, boggi-, ledbuss	El, biodiesel, biogas	Alla
MAN Lion's Intercity LE	Normal-, boggibuss	Biodiesel	Söderort, Nacka/Värmdö
BYD K11	Normal-, ledbuss	El	Norrort
Volvo 9700 DD	Dubbeldäckare	Biodiesel	Norrort
Volvo 8900	Normal-, boggibuss	Biodiesel	Alla (förutom innerstad)
Volvo 8700	Boggibuss	Biodiesel	Norrort
Volvo B9SALE	Ledbuss	Biodiesel	Tyresö
Volvo 8500 (B9SALE ansiktslyft)	Ledbuss	Biodiesel	Norrort
Solaris Urbino IV (E15LE)	Boggibuss	El	Nacka/Värmdö
Mercedes-Benz Citaro C2	Ledbuss	Biodiesel	Ekerö
Mercedes-Benz Citaro K	Kortbuss	Biodiesel	Närtrafiken
Mercedes-Benz Sprinter/eSprinter	Midibuss	El, biodiesel	Närtrafiken

Bilder av SL:s fordon

• 
  SL:s modernaste tunnelbanetåg av modellen C30.
• 
  En tunnelbanevagn av modellen C20. Renoverades mellan 2023-2024.
• 
  En ledvagn av bussmodellen Scania Citywide i Märsta.
• 
  Blåbuss på linje 2 av modellen MAN Lion's City. Den vanligaste bussen i länet. Finns både som elbuss och biodieselbuss.
• 
  Tvärbanans äldre vagnar av typ A32.
• 
  Pendeltåg X60.
• 
  Saltsjöbanetåg med C11 i spetsen.
• 
  Lidingöbanans nya vagnar A36.
• 
  Roslagsbanans nyare modell X15p vid Östra station.
• 
  Djurgårdsfärjan.

Entreprenörer

SL upphandlar trafik av entreprenörer. Samtliga SL-fordon är markerade med vilken entreprenör som utför tjänsten. Följande entreprenörer utför trafiken på uppdrag av SL i deras trafikområden:

En Transdev-markering på en VDL Citea vid Upplands Väsby Station.

Busstrafiken

• VR Sverige: Ekerö, Tyresö och ersättning för Saltsjöbanan^[5]. (Södertälje, Nykvarn, Upplands-Bro, Järfälla från augusti 2026)^[6]
• Nobina: Huddinge, Salem, Söderort^[7], Haninge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje, Nacka, Värmdö. (Järfälla, Nykvarn, fram till augusti 2026).
• Transdev: Danderyd, Norrtälje, Sigtuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker.
• Keolis: Innerstaden, Lidingö, Solna, Sollentuna, Bromma, Sundbyberg.
• Bergkvara: Närtrafiken.

Spårvägs-, pendeltågs- och tunnelbanetrafik

AB Stockholms Spårvägar (SS) kör Spårväg city, Lidingöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan. Transdev kör Roslagsbanan. SJ Stockholmståg ansvarar för pendeltågstrafiken. MTR ansvarar för tunnelbanetrafiken. Saltsjöbanans tåg är ur trafik, Stockholms Spårvägar har avtalet för tågen, VR Sverige kör ersättningsbussar tills tågtrafiken är återställd.

Den 2 november 2025 tar Connecting Stockholm över ansvaret för tunnelbanan. SJ ansvarar för pendeltågen i ett nödavtal som sträcker sig till 2 mars 2026. Pendeltågen har ingen planerad ersättare för 2026.^[8]

Pendelbåtarna

Djurgårdens Färjetrafik (Strömma AB) kör Djurgårdsfärjan och båtarna på Värmdö. Rederi Ballerina kör linje 80 mellan Nybroplan och Ropsten. Blidösundsbolaget (Transdev) kör pendelbåtarna i Stockholms skärgård och Vaxholm.

Övrigt

SL Kundtjänst och SL Center drivs från 1 oktober 2015 av callcenterföretaget Releasy Customer Management AB^[9] på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik. Kundtjänsten är placerad i Borås, Linköping och Stockholm (SL Center och SL Kundtjänst Sergels Torg).

Även underhåll av infrastruktur upphandlas i konkurrens, bland de större entreprenörerna kan nämnas, Infranord AB, Strukton Rail, Eltel Networks, EIAB med flera medan drift av tunnelbanestationer och -depåer sköts av Caverion AB.

SL:s biljettkontroller utförs på entreprenad av ISS^[10]. Yttre trygghet utförs av Avarn Security och CSG.

Dotterbolag/intressebolag

• AB SL Finans (100%)
• AB Transitio (5%) - anskaffar spårfordon, ägs även av 19 andra kollektivtrafikmyndigheter
• Stockholms Terminal AB (40%)

Tidigare dotterbolag/intressebolag

• SL HR Service AB (100%) (Fusionerat 2016)
• SL Kundtjänst AB (51%) (övertaget efter 2015 av Releasy Customer Management AB, ett privatägt callcenterföretag) (Fusionerat 2016)
• SL Infrateknik AB (100%) (Fusionerat 2018)
• SL Lidingö Trafik AB (97%) (Likviderat 2013)
• Fastighets AB Viggestaberg (100%) (Fusionerat 2016)
• Tågia AB (100%) (Fusionerat 2016)
• Busslink i Sverige AB (30%) - ägs sedan augusti 2010 av den franska kollektivtrafikgruppen Keolis. Busslink i Sverige AB bytte samtidigt namn till Keolis Sverige AB.
• Industritekniska Gymnasiet grundades år 1963. Skolan drevs genom SL:s dotterbolag Tågia och såldes år 2013.^[11] Därefter bedrev Tågia ingen verksamhet.

Ledande befattningar

Styrelseordförande

• Per-Olof Hanson, 1967–1971
• Bertil Jonberger, 1971–1974
• Birger Rosell, 1974–1979
• Roland Björsne, 1980–1982
• Bosse Ringholm, 1983–1985, 1989
• Stig Dingertz, 1986–1988
• Claes Ånstrand 1989–1991
• Elwe Nilsson 1992–1994
• Claes Ånstrand 1994–1997
• Peter Larsson, 1997–1998
• Elwe Nilsson, 1999–2002
• Anna Berger Kettner, 2003–2006
• Christer G Wennerholm, 2007–2014
• Kristoffer Tamsons, 2014–2022
• Anton Fendert, 2023–

Verkställande direktörer

• Helge Berglund, 1967–31 december 1972
• Ingemar Bäckström, 1 januari 1973–31 augusti 1988
• Leif Axén, 1 september 1988–30 september 1998
• Kjell Nilsson^{[förtydliga]}, 1 oktober 1998–31 mars 2000
• Gunnar Schön, 1 april 2000–6 maj 2003
• Ingemar Ziegler, 2003 (tillförordnad)
• Lennart Jangälv, 1 november 2003–14 december 2006
• Lars Nordstrand, 14 december 2006 (tillförordnad)
• Ingemar Ziegler, 1 januari 2007–30 september 2009
• Göran Gunnarsson, 1 oktober 2009–23 februari 2010 (tillförordnad)
• Göran Gunnarsson, 23 februari 2010–23 juni 2011
• Madeleine Raukas, 23 juni 2011–31 december 2011 (tillförordnad)
• Anders Lindström, 1 januari 2012–maj 2015
• Ragna Forslund, 2015–29 februari 2016 (tillförordnad)
• Caroline Ottosson, 1 mars 2016–juli 2019
• Sara Catoni, 2019–hösten 2020 (tillförordnad)
• David Lagneholm hösten 2020–^[12]

Trafik

Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län

Stockholms tunnelbana korsar Söderström mellan stationerna Slussen och Gamla stan.

SL har en mycket omfattande trafik vars stomme utgörs av pendeltåg och tunnelbana. Spårtrafiken består också av lokaltåg på Roslagsbanan och Saltsjöbanan samt av spårvagnar på Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Bussnätet täcker hela länet. SL äger även Djurgårdslinjens infrastruktur, men trafiken där bedrivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. SL-nätet sträcker sig även till Uppsala och Södermanlands län med ett antal busslinjer samt pendeltåg till stationerna Gnesta, Uppsala och Bålsta.

Det är cirka 800 000 resenärer som gör totalt nästan 3 miljoner resor (antal påstigande 2017) i SL-trafiken en vanlig vardag.^[13] Varav 1 miljon sker i busstrafiken.

SL:s koldioxidutsläpp uppgick under 2017 till 14 903 ton per år vilken är en minskning med 87% sen 2011 trots ökad trafikmängd, Utsläppen härrör i huvudsak kommer från busstrafiken.^[13]

SL har biljettintäkter på 8,1 miljarder, övriga intäkter på 4,4 miljarder och kostnader på 18,5 miljarder kronor exkl avskrivningar (2017). Skillnaden täcks av bidrag från landstinget, 9,9 miljarder. SL AB redovisade en vinst på 483 miljoner 2017.^[14]

Linjer i spårtrafiken

Linje	Linjenamn	Färdväg	Vagntyper
Tunnelbana
10	Blå linjen	Kungsträdgården–T-Centralen–Västra skogen–Sundbybergs centrum–Rissne–Hjulsta	C25/C20U
11		Kungsträdgården–T-Centralen–Västra skogen–Solna centrum–Hallonbergen–Akalla
13	Röda linjen	Norsborg–Liljeholmen–T-Centralen–Ropsten	C25/C20U och C30
14		Fruängen–Liljeholmen–T-Centralen–Mörby centrum
17	Gröna linjen	Hässelby strand-Åkeshov–Alvik–Odenplan–T-Centralen–Skarpnäck	C25/C20U
18		Hässelby strand–Åkeshov-Alvik-Odenplan–T-Centralen–Farsta strand
19		Hässelby strand–Åkeshov–Alvik–Odenplan–T-Centralen–Hagsätra
Spårvagn
7	Spårväg City	T-Centralen–Kungsträdgården–Nybroplan–Nordiska Museet/Vasamuseet–Skansen–Waldemarsudde	A35
12	Nockebybanan	Alvik–Ålstensgatan–Höglandstorget–Nockeby	A32 och A35 under tester
21	Lidingöbanan	Ropsten–Larsberg–AGA–Skärsätra–Gåshaga–Gåshaga brygga	A36
30	Tvärbanan	Solna station–Sundbybergs centrum–Alvik–Stora Essingen–Liljeholmen–Årstaberg–Gullmarsplan–Sickla	A32 och A35
31		Bromma Flygplats–Bromma Blocks–Norra Ulvsunda–Johannesfred–Alvik–Alviks Strand
Lokalbana
25	Saltsjöbanan	Slussen–Nacka–Lillängen–Saltsjö-Duvnäs–Igelboda–Saltsjöbaden	C10 och C11
26		Igelboda–Tippen–Tattby–Erstaviksbadet–Solsidan
27	Roslagsbanan	Stockholms östra–Universitetet–Mörby–Roslags Näsby–Täby kyrkby–Vallentuna–Lindholmen–Kårsta	X10p och X15p
28		Stockholms östra–Universitetet–Mörby–Roslags Näsby–Täby Centrum–Viggbyholm–Hägernäs–Åkersberga–Österskär
29		Stockholms östra–Universitetet–Mörby–Näsbypark
Pendeltåg
40	Pendeltåg	Uppsala centralstation–Knivsta–Arlanda–Upplands Väsby–Sollentuna–Solna–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Huddinge–Tumba–Södertälje hamn–Södertälje centrum	X60 - X60B
41		Märsta–Upplands Väsby–Sollentuna–Solna–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Huddinge–Tumba–Södertälje hamn–Södertälje centrum
43		Bålsta–Kungsängen–Jakobsberg–Sundbyberg–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Handen–Jordbro–Västerhaninge–Ösmo–Nynäshamn
43X		Kallhäll–Jakobsberg–Sundbyberg–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Handen–Västerhaninge–Ösmo–Nynäshamn
48		Södertälje centrum–Södertälje hamn–Södertälje Syd–Järna–Mölnbo–Gnesta

Linjekartor

Klicka på linjenamnet för att se kartan.

Tunnelbanan · Pendeltågen · Roslagsbanan · Saltsjöbanan · Spårväg City · Lidingöbanan · Tvärbanan · Nockebybanan

Biljettsystem

Se: Kollektivtrafik i Stockholms län#Biljettsystem

Skattefinansieringsgrad

SL inflationsjusterade priser för månadskort

Sedan början av 1990-talet har skattefinansieringsgraden sänkts från cirka 70 procent till dagens nivå på cirka 50%.

År	finansieringsgrad
2004	49%
2005	49,2%[15]
2006	52%
2007	53,1%
2008	51,4%[16]
2009	48,6%
2010	51,2%
2011	49,1%
2012	45,8%
2013	47,7%
2014	47,8%
2015	49,2%
2016	48%
2017	48%
2018	45,4%
2019	45%
2020	54,4%

Resultat per år

Resultat[17]	År
−1 115 mkr[18]	2020
563 mkr	2019
479 mkr	2018
215 mkr	2017
86 mkr	2016
−250 mkr[18]	2015
−75 mkr	2014
−21 mkr	2013
55 mkr	2012
−156 mkr	2011
−420 mkr	2010
414 mkr	2009
282 mkr	2008
320 mkr	2007
−955 mkr	2006
340 mkr	2005
98 mkr	2004
70 mkr	2003
415 mkr	2002
158 mkr	2001
247 mkr	2000
295 mkr	1999

Se även

• Kollektivtrafik i Stockholms län
• Mälardalstrafik