Svävflugedagsvärmare

Svävflugedagsvärmare, Hemaris tityus, är en fjärilsart som först beskrevs av Carl von Linné 1758.^[2][4] Svävflugedagsvärmare ingår i släktet Hemaris och familjen svärmare, Sphingidae.^[2][3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life^[4] eller i The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex), Natural History Museum.^[3]. Svävflugedagsvärmare är till skillnad från de flesta andra svärmare dagaktiv.

Svävflugedagsvärmare Status i Finland: Nära hotad[1] Status i Sverige: Nära hotad[2]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Fjärilar Lepidoptera
Överfamilj	Bombycoidea
Familj	Svärmare Sphingidae
Underfamilj	Macroglossinae
Släkte	Hemaris
Art	Svävflugedagsvärmare Hemaris tityus
Vetenskapligt namn
§ Hemaris tityus
Auktor	(Linnaeus, 1758)
Synonymer
Vetenskapligt: Haemorrhagia tityus (Linnaeus, 1758)[2] Hemaris bombyciformis Samouelle 1819[3]a Hemaris bombyliformis (Linnaeus, 1758)[3]b Hemaris bruneobasalis Lambillion 1921[3]c Hemaris ferrugineus Stephan 1924[3]d Hemaris flavescens Cockayne 1953[3]e Hemaris fuciformis Poda 1761[3]f Hemaris karaugomica Wojtusiak & Niesolowski 1946[3]g Hemaris knautiae Zeller 1869[3]h Hemaris musca Retzius 1783[3]i Hemaris reducta Closs 1917[3]j Hemaris scabiosae Zeller 1869[3]k Sphinx tityus Linnaeus, 1758[2] Svenskt: Svävdagsvärmare[2] Svävflugelik dagsvärmare[2] Svävfluglik dagsvärmare[2]
Parning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Beskrivning

Svävflugedagsvärmare har ett vingspann på mellan 36 och 46 millimeter, honan är något större än hanen men hanen har något kraftigare och lite längre antenner. Kroppen är grönbrunaktig med ett svart tvärband på bakkroppen och en orangegul och svart bakkroppsspets. Vingarna är genomskinliga med mörkbruna kanter. Den vanligare humledagsvärmare är snarlik men den har en vingribba genom framvingens diskfält. Larven är som fullvuxen 43 till 48 millimeter lång och är grön med brunröda fläckar.^[2]

Utbredning och hotstatus

Svävflugedagsvärmare finns i södra och mellersta Sverige och är funnen ända upp till Ångermanland. I Finland har den tidigare funnits i hela den södra delen men har numera dragit sig tillbaka till sydöst. Den finns även i Danmark (Jylland) och södra Norge.^[2] Enligt både den svenska och finska rödlistan^[2][1] är arten nära hotad, NT, i respektive land. Den finns också i en stor del av Europa och vidare österut genom Ryssland till nordöstra Kina. Söderut finns den i Nordafrika och österut till Turkiet och Iran.^[2]

Ekologi

Svävflugedagsvärmare lever på öppna örtrika marker. Den flyger under dagtid i solsken och kan ses svävande framför olika blommor som den suger nektar av, till exempel tjärblomster, glimmar, syren, skogsnäva, maskros och gökärt. Flygtiden är från mitten av maj till slutet av juni i södra Sverige. I norr något senare. Larven lever främst på väddväxter och är fullvuxen i början på augusti eller något tidigare. Den förpuppar sig då i markskiktets förna. Puppan övervintrar.^[2]

Bildgalleri

• 
  Fjärilens larv
• 
  imago fjäril
• 
  Preparerad (uppnålad) imago fjäril hane
• 
  Preparerad (uppnålad) imago fjäril hane, undersida
• 
  Preparerad (uppnålad) imago fjäril hona
• 
  Preparerad (uppnålad) imago fjäril hona, undersida