Svenska Ingermanland

Svenska Ingermanland var en svensk besittning åren 1583–1595 samt återigen åren 1617–1721, då området tillföll Ryssland efter freden i Nystad.^[1][2] Nyen var ursprungligen huvudstad, men efter att staden skadats svårt vid ett ryskt angrepp 1656 flyttades det administrativa centret till Narva i Svenska Estland.^[3]

Svenska Ingermanland
Ингерманландская губерния Ingermanlandskaja gubernia (ryska)
1583–1721
Flagga Vapen
Baltikum under 1600-talet Baltikum under 1600-talet
Huvudstad	Nyen (1583-1656) Narva (1656-1721)
Språk	svenska, finska, ingermanländska, votiska
Religion	kristendom
Statsskick	monarki
Bildades	1583
– bildades ur	Ryssland
Upphörde	1721
– upphörde genom	Freden i Nystad
– uppgick i	Ryssland
Folkmängd	15 000 (1644)
Föregående Tsarryssland Efterföljande Guvernementet Sankt Petersburg
Idag del av	Ryssland

År 1595, vid freden i Teusina, tillföll området Ryssland, men vid freden i Stolbova 1617 blev området återigen svenskt. Sveriges intressen var bland annat strategiska, för att kunna använda området som buffertzon mot ryska anfall mot Karelska näset och Finland; dessutom tvingades rysk handel passera svenskt territorium.

Genom freden i Stolbova tillföll området, som tidigare varit ryskt, återigen Sverige tillsammans med Kexholms län. Området bestod av Nevaflodens avrinningsområde, mellan Finska viken, Narvafloden, Peipussjön i sydväst, Ladogasjön i nordöst. Området gränsade till Kexholm och Svenska Karelen vid Systerbäck i nordväst.

Under den svenska tiden var Ingermanland indelad i fyra län som i sin tur var indelade i pogoster:^[4]

• Ivangorods län, 1 pogost
• Jama län, 3 pogoster
• Koporje län, 14 pogoster
• Nöteborgs län, 8 pogoster