Tau Ursae Majoris

Tau Ursae Majoris (τ Ursae Majoris, förkortat Tau UMa, τ UMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en skenbar magnitud på 4,66^[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,8 mas,^[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 126 ljusår (ca 39 parsek) från solen. På detta avstånd minskar den skenbara magnituden med en skymningsfaktor på 0,19 beroende på interstellärt stoft.^[8]

Tau Ursae Majoris (τ)
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Stora Björnen
Rektascension	09t 10m 55,06553s[1]
Deklination	63° 30′ 49,0553″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+ 4,66[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	kA5hF0mF5 II[3]
U–B	+0,14[2]
B–V	+0,35[2]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-9,80 ± 0,30[4] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +102,37[1] mas/år Dek.: -63,55[1] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	25,82 ± 0,54[1]
Avstånd	126 ± 3 lå (38,7 ± 0,8 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+1,73[5]
Detaljer
Massa	1,8 ± 0,1[6] M☉
Luminositet	16[7] L☉
Temperatur	7 343 ± 100[8] K
Metallicitet	+0,57 ± 0,15[8] dex
Vinkelhastighet	4,21[9] km/s
Andra beteckningar
τ UMa, 14 Ursae Majoris, BD + 64° 723, FK5 2727, HD 78362, HIP 45075, HR 3624, SAO 14796, WDS J09109 + 6331A.[10]

Egenskaper

Primärstjärnan Tau Ursae Majoris A är en utvecklad ljusstark jättestjärna av spektralklass kA5hF0mF5 II^[3]. Den har en massa som är ca 80^[6] procent större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 16^[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 340^[8] K.

Spektralklassen för Tau Ursae Majoris A indikerar att stjärnans spektrum visar K-linjen för en A5-stjärna, vätelinjen för en F0-stjärna och en F5-stjärnas metallinjer.^[11] Den är en utvecklad Am-stjärna av ρ Puppistyp, en klass av utvecklade stjärnor som visar Am-kemiska särdrag.^[12] Den ligger i den instabila delen av Hertzsprung-Russell-diagrammet, men anses inte vara variabel.^[6]

Tau Ursae Majoris är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,9 år och en excentricitet på 0,48.^[13]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.