Trotyl

Trotyl eller trinitrotoluen (systematiskt namn: 2,4,6-trinitrotoluen (CH₃C₆H₂(NO₂)₃), förkortning: TNT) är ett gulaktigt fast explosivämne främst använt som militärt sprängämne. Trotylapterad ammunition bemärks med bokstavsmärket T inom den svenska försvarsmakten.^[1]

Trotyl Trinitrotoluen
Systematiskt namn	2,4,6-trinitrotoluen
IUPAC-namn	2-metyl-1,3,5-trinitrobensen
Övriga namn	TNT, Trinitrotoluol, Tritolol, Triton, Trotol, 2,4,6-Trinitrometylbensen, 2,4,6-Trinitrotoluen, T
Kemisk formel	CH3C6H2(NO2)3
Molmassa	227,13 g/mol
Utseende	Blekgul, fast form
CAS-nummer	118-96-7
SMILES	Cc1(N(O)O)cc(N(O)O)cc(N(O)O)c1
Egenskaper
Densitet	1,654 g/cm³
Löslighet (vatten)	0,13 g/l
Smältpunkt	80,35 °C
Kokpunkt	295 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara	Explosiv Giftig
NFPA 704	4 2 4
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Föreningen framställs genom att toluen nitreras i tre steg, från vilket namnet trinitrotoluen kommer (tri-nitro-toluen = tre nitrerad toluen).

Trotyl är mycket stabilt och lagringsbeständigt. Det är okänsligt för stötar och hetta men har en låg smältpunkt. Det kan smältas och gjutas på ett säkert sätt.

Användning

Trotyl används huvudsakligen som militärt sprängämne, framför allt inom ammunitionsframställning. Eftersom smältpunkten är relativt låg kan trotyl lätt gjutas i explosiv ammunition som till exempel granater, bomber, minor och diverse.

Förutom gjutning kan trotyl även granuleras och pressas samman till block, men är då något känsligare.

Trotyl används även som ingrediens i diverse andra sprängämnen; bland annat: baratol, hexotol och octol.

Historia

Trotyl framställdes för första gången år 1863 av den tyske kemisten Julius Wilbrand. Det användes till en början som ett gult färgämne då Wilbrand inte kände till ämnets explosiva egenskaper.

År 1901 började trotyl användas som sprängämne i Tyskland och vid första världskrigets utbrott var trotyl i bruk som sprängämne hos de flesta större stater runt om i världen.^[2]

På grund av sin stabilitet, okänslighet, lagringsbeständighet samt sin okänslighet för slag och öppen eld innebar trotylen ett stort steg framåt för militär ammunitionsframställning. Dess låga smältpunkt gjorde det enkelt att gjuta in trotyl i explosiv ammunition.

Framställning

TNT syntetiseras genom nitrering av toluen med svavel- och salpetersyra i tre steg med olika syrakoncentration och temperatur.

Explosiv reaktion

Vid detonation reagerar trotyl enligt nedan:

2 C₇H₅N₃O₆ → 3 N₂ + 5 H₂O + 7 CO + 7 C

2 C₇H₅N₃O₆ → 3 N₂ + 5 H₂ + 12 CO + 2 C

Energiinnehåll

Se även: Trotylekvivalent

Trotyl innehåller kemisk energi som frigörs då ämnet detonerar. 1 kg trotyl motsvarar 4,184 MJ (megajoule).

Se även

• Kiloton TNT
• Megaton TNT
• Triolja
• Pikrinsyra
• Tetryl