Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv

Zornmärket

utmärkelse som årligen utdelas till förtjänta spelmän inom den traditionella musiken i Sverige Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Zornmärket
Remove ads
Ej att förväxla med Zornpriset.

Zornmärket är ett förtjänstmärke som delas ut årligen av Zornmärkesnämnden i Svenska Folkdansringen till skickliga spelmän. Märket finns i valörerna guld, silver och brons. Den som erhåller förtjänstmärket i guld eller silver tilldelas titeln riksspelman.[1]

Thumb
Zornmärket i silver.

Historia

Sammanfatta
Perspektiv

Idén till Zornmärket föddes vid en spelmansstämma 1906 som anordnades i Gesunda av konstnären Anders Zorn. Zorn ville uppmärksamma och stödja folkmusiken i en tid då nya internationella musikinfluenser sågs påverka den folkliga musiken och hota dess särart. Med detta mål började han samarbeta med folkmusikupptecknaren Nils Andersson, som var verksam med att dokumentera svensk folkmusik. Han såg folkmusiken som en levande del av Sveriges kulturarv och ville se till att lokala traditioner kunde bevaras, som annars riskerade att försvinna under påverkan från nya modernare genrer och instrument.[2]

Vid den första riksspelmansstämman 1910 som arrangerades på Skansen i Stockholm, delade Zorn ut de första silvermärkena – formgivna och bekostade av honom själv – som minnesgåva till inbjudna spelmän från hela landet.[3] Ett Zornmärke i guld tilldelades även Ris Kersti Persson från Rättvik, troligen vid ett senare tillfälle i samband med hennes besök hos Zorn.[4]

Efter Zorns död återupptogs utdelandet av märken år 1931 av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, efter en överenskommelse med hans hustru Emma Zorn. År 1933 hölls de första uppspelningarna för Zornmärket i samband med en spelmansstämma i Västerås, då även brons- och guldmärken kunde tilldelas.[5]

Under 1900-talets första hälft blev märket en viktig drivkraft för att lyfta fram och legitimera folkmusiken som en betydelsefull del av det svenska kulturarvet. Enligt Zornmärkets statuter är dess syfte att främja svensk folkmusik genom att lyfta fram spelmän som för traditionen vidare i sin egen stil och med förankring i regionalt särpräglade uttryck.[2]

Remove ads

Bedömning och uppspelning

För att få Zornmärket i brons eller silver krävs uppspelning inför en jury. Märket i guld delas däremot ut utan uppspelning, och tilldelas endast synnerligen framstående traditionsbärare, och delas ut till en eller två spelmän per år.

Under senare år har cirka 100 personer spelat upp varje år, varav 10–15 tilldelas silvermärket. År 2013 spelade exempelvis 96 personer upp, varav 40 % var kvinnor. Av dessa fick 15 silvermärket, 11 diplom efter bronsnivå, 17 brons och 12 diplom.[6]

För att få märket måste spelmannen framföra musik i äldre svensk tradition, ofta från 1800-talet eller tidigt 1900-tal, kopplad till en viss spelman eller region. Enbart teknisk skicklighet räcker inte; exempelvis stort vibrato och klassiskt uttryckssätt ger inga fördelar.

Remove ads

Zornmärkesnämnden

Sammanfatta
Perspektiv

Zornmärkesnämnden är det organ inom Svenska Folkdansringen som ansvarar för hanteringen av Zornmärket. Nämnden består av två delar: en jury och ett sekretariat. Folkdansringens riksstämma utser ledamöter till både jury och sekretariat, med vissa undantag.[7]

Juryn ska bestå av sex ordinarie ledamöter och tre suppleanter. De utses av riksstämman efter förslag från Zornmärkesnämnden. Vid behov av kompletteringsval mellan riksstämmor sker detta i samråd med Folkdansringens riksstyrelse.[7]

Juryns huvudsakliga uppgift är att bedöma uppspelningarna och besluta om utdelning av Zornmärken i silver och brons samt diplom. När det gäller Zornmärket i guld, är det juryn som föreslår mottagare, men det slutgiltiga beslutet tas av Folkdansringens riksstyrelse efter att ärendet har lämnats in via sekretariatet.[7]

Sekretariatet ska enligt stadgarna bestå av minst tre ledamöter. Utöver dessa har Sveriges Spelmäns Riksförbund (SSR) rätt att utse en ledamot som representerar organisationen. Sekretariatet har som uppgift att ansvara för administrationen av uppspelningarna, inklusive det praktiska anordnandet. Ordförande och sekreterare i sekretariatet väljs av Folkdansringens ungdomsorganisation.[7]

Juryn bestod år 2024 av Karin Brandsbol, Eva Blomquist-Bjärnborg, Pers Nils Toft, Markus Svensson, Jan Burman, Agneta Stolpe, Peter Pedersen, Krister Malm och Christina Frohm. Sekretariatet bestod av Daniel Strauss, Lena Hällstrand, Olle Wiklund och Andreas Svensson.[8]

Statistik

Mellan 1933 och 2005 hade 740 spelmän tilldelats silvermärket och 107 personer guldmärket.[9] 68 personer har fått silvermärket för spel på nyckelharpa eller fiol i kombination med nyckelharpa.[10] Åren 1934, 1936, 1939–1941, 1947, 1951, 1955, 1960, 1963, 1968 och 2020 hölls inga uppspelningar.

Riksspelmän med Zornmärket i guld

Sammanfatta
Perspektiv
Mer information År, Pristagare ...

* utdelningarna av silvermärken till Granhammar 1931, Dahlgren 1933 och Iderström 1942 gjordes utan uppspelning och beslutades av Ungdomsringens styrelse.

Remove ads

Riksspelmän med Zornmärket i silver

Mer information År, Pristagare ...
Remove ads

Se även

Källor

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads
Remove ads