ally

Se även -ally.

Engelska

Substantiv

Böjningar av ally	Singular	Plural
Nominativ	ally	allies
Genitiv	ally's	allies'

ally

• uttal: əˈlaɪ

1. allierad; någon som man har allierat sig med

   Etymologi: Från verbet ally. ^[1]

2. † besläktad, stamfrände

   Etymologi: Ordet började användas under 1300-talet, och kommer från fornfranskans alié, substantivanvändning av perfekt particip av alier. é har försvunnit på samma sätt som i assign.

   Synonymer: kindred, kinsman

Verb

Böjningar av ally	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	ally	allies	ally
Preteritum	◀	allied	▶
Perfektparticip	◀	allied	▶
Presensparticip	◀	allying	▶

ally

1. alliera

   Etymologi: Från fornfranskans alier.^[1]