anbringa

Svenska

Verb

Böjningar av anbringa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	anbringa	anbringas
Presens	anbringar	anbringas
Preteritum	anbragte, anbringade	anbragtes, anbringades
Supinum	anbragt, anbringat	anbragts, anbringats
Imperativ	anbringa	–
Particip
Presens	anbringande, anbringandes
Perfekt	anbragd, anbringad

anbringa

1. (dödform) framföra^[1]
2. (dödform) tillbringa^[1]
3. (dödform) åvägabringa^[1]
4. (formellt, vanligt inom teknikspråk) fästa, fastsätta; applicera, placera

   Genom att anbringa en så kallad sågtand med stallfena på var vinge kunde tippstallarna omintetgöras.

   Gördlad ammunition har en utstående ring kallad gördel anbringad kring sig som tar emot räfflingen i eldrör.

   Drivladdningen i en krutraket (krutraketmotorn) består av fast drivämne i form av krut som är centralt anbringat längs raketens innandöme med utsläpp i basen.

   Startraketer anbringades på planet för att korta ner startsträckan.

   Ett fint smink anbragtes på de bleka kinderna.

   Stavning: Tidigare även böjt som anbrakt.

   Besläktade ord: anbringande

Översättningar

placera

• engelska: fit ^(en), place ^(en), fix ^(en), apply ^(en)
• polska: przymocowywać ^(pl), przytwierdzać ^(pl)
• ryska: помеща́ть ^(ru) impf, вкла́дывать ^(ru) impf
• spanska: colocar ^(es), poner ^(es), instalar ^(es)
• tyska: anbringen ^(de)