ansikte

Svenska

Substantiv

Böjningar av ansikte	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ansikte	ansiktet	ansikten	ansiktena
Genitiv	ansiktes	ansiktets	ansiktens	ansiktenas

ansikte

1. framsidan av en människas huvud, från ögonbrynen och nedåt, eller föremål som ska avbilda detta

   1905: Ord och bild:

   Och 96:s småskrattande ansikte blef med ens så allvarligt och grubblande, att kandidat Brogren förvånad satte sig upp och började att trefva efter pince-nezen under halmmadrassen.

   Synonymer: anlete, feja, fejs, nia, nuna, nylle, plyte

   Etymologi: Av fornsvenska ansikte. Av medellågtyska ansichte. Av an- (på) och sikte, besläktat med sikt och se.

   Sammansättningar: ansiktsbehandling, ansiktsdrag, ansiktsförlamad, ansiktshalva, ansiktskräm, ansiktslyft, ansiktsmask, ansiktsskydd, ansiktsuttryck, ansiktsvård, mansansikte

   Fraser: bli lång i ansiktet, ge ett ansikte

2. (butik) den sida av en vara som vetter mot gången; antalet varor som står i bredd

   Mjölchokladen ska vara tre ansikten bred, russinchokladen bara ett.

Översättningar

framsidan av människans huvud

• albanska: fytyrë ^(sq), faqe ^(sq), çehre ^(sq)
• armeniska: երես ^(hy) (jeres), դեմք ^(hy) (demk)
• bokmål: ansikt ^(no) n, andlet ^(no) n, fjes ^(no) n
• danska: ansigt ^(da) n
• engelska: face ^(en)
• finska: kasvot ^(fi) pl, naama ^(fi) vardaglig
• franska: visage ^(fr) m, figure ^(fr) f, face ^(fr) f
• frisiska: gesicht n, antlit n
• färöiska: andlit ^(fo) n
• grönländska: kiinaq
• isländska: andlit ^(is) n
• italienska: faccia ^(it)
• japanska: 顔 ^(ja) (かお, kao)
• malajiska: muka ^(ms)
• nederländska: gezicht ^(nl) n
• nynorska: andlet n, ansikt n
• polska: twarz ^(pl) f, oblicze ^(pl) n
• ryska: лицо ^(ru)
• swahili: sura ^(sw)
• tjeckiska: obličej ^(cs) m
• turkiska: yüz ^(tr), çehre ^(tr)
• tyska: Gesicht ^(de) n, Antlitz ^(de) n