beef

Engelska

Substantiv

Böjningar av beef	Singular	Plural
Nominativ	beef	beef, beefs, beeves
Genitiv	beef's	beef's, beefs', beeves'

beef

• uttal: biːf

1. nötkreatur
2. nötkött
3. (vardagligt) tjafs, bråk

Besläktade ord: beefy, beef up

Sammansättningar: beefcake

Fraser: where's the beef?, what's the beef?

Etymologi: Av fornfranska buef (”oxe”), av latinska bos. Bemärkelsen ”konflikt” av dunkelt ursprung, belagt i amerikansk engelska sedan 1930-talet.^[1]