belacka

Svenska

Verb

Böjningar av belacka	Aktiv	Passiv
Infinitiv	belacka	belackas
Presens	belackar	belackas
Preteritum	belackade	belackades
Supinum	belackat	belackats
Imperativ	belacka	–
Particip
Presens	belackande, belackandes
Perfekt	belackad

belacka

1. tala illa om, uttrycka sitt ogillande av någon/något

   1891: Några slutord i "program"-frågan. (Svensk Läraretidning):

   … likväl har jag varit med om att väcka split, där intet split varit menadt, varit med om att belacka centralstyrelsen, där intet kretsbeslut någonsin innehållit något belackeri […].

   Synonymer: smäda, förtala, baktala, klandra, beskylla

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1527.^[1]

   Besläktade ord: belackare

Översättningar

tala illa

• engelska: slander ^(en), backbite ^(en), decry ^(en)
• franska: dénigrer ^(fr)
• polska: obmawiać ^(pl), oczerniać ^(pl), szkalować ^(pl)