brak

Svenska

Substantiv

Böjningar av brak	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brak	braket
Genitiv	braks	brakets

brak

1. skrällande ljud, dån

   Selma vakna av ett brak.

   Etymologi: Av fornsvenska brak.^[1]

   Besläktade ord: braka, brakare

Översättningar

skrällande ljud, dån

• danska: brag, drøn n
• finska: ryske, rysähdys ^(fi), jysäys, jysähdys ^(fi), rytinä
• franska: fracas ^(fr)
• tyska: Krach ^(de) m, Krachen n

Danska

Adjektiv

brak

1. (jordbruk) i träda, obrukad

   Sammansättningar: brakjord, braklægge, brakmark

   Besläktade ord: brakke, brakning

   Etymologi: Från tyska brach, släkt med brechen (bräcka, bryta).

Polska

Substantiv

Böjningar av brak
maskulinum	Singular	Plural
Nominativ	brak	braki
Genitiv	braku	braków
Dativ	brakowi	brakom
Ackusativ	brak	braki
Instrumentalis	brakiem	brakami
Lokativ	braku	brakach
Vokativ	braku	braki

brak m

1. brist

   Synonymer: niedostatek

2. fel, defekt

   Synonymer: wada

3. utskottsvara

   Synonymer: towar wybrakowany