brant

Svenska

Adjektiv

Böjningar av brant		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	brant	brantare
	Neutrum	brant
Bestämd singular	Maskulinum	–	–	–
	Alla	branta	brantare	brantaste
Plural		branta
		Predikativt
Singular	Utrum	brant	brantare	brantast
	Neutrum	brant
Plural		branta
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(brant)?

brant

1. som har stark lutning

   Synonymer: twär (orsamål)

   Antonymer: flack

   Sammansättningar: tvärbrant

Översättningar

som har stark lutning

• bulgariska: стръмен ^(bg)
• engelska: steep ^(en), precipitous ^(en), bold ^(en)
• finska: jyrkkä ^(fi)
• franska: escarpé ^(fr)
• italienska: ripido ^(it)
• litauiska: status
• polska: stromy ^(pl), urwisty ^(pl)
• portugisiska: íngreme ^(pt)
• tyska: steil ^(de)

Adverb

brant

1. avledning till adjektivet brant

   1955: Gräfsnäs: ett västgötagods och dess öden, Linnar Linnarsson:

   Från öster ser man sjön mot bakgrunden av Risvedens brant stigande åsar.

Översättningar

avledning till adjektivet brant

• engelska: steeply ^(en)

Substantiv

Böjningar av brant	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brant	branten	branter	branterna
Genitiv	brants	brantens	branters	branternas

brant

1. en hög, och så starkt lutande backe att man inte kan gå normalt uppför den, utan måste klättra

   Bygg inte huset på en brant.

   Nu ska vi se hur det går för honom i branten.

2. (bildligt) hotande fara

   på ruinens brant

Sammansättningar

• rasbrant

Se även

• stup

Översättningar

starkt lutande backe

• bokmål: bratt
• engelska: precipice ^(en), ascent ^(en) uppför, descent ^(en) nedför
• finska: jyrkänne ^(fi)
• franska: escarpement ^(fr) m
• nynorska: bratt
• polska: stromizna ^(pl) f, urwisko ^(pl) n
• ryska: обрыв ^(ru) m
• tyska: Steilhang ^(de) m, Abhang ^(de) m

hotande fara

• engelska: verge ^(en)