breeze

Engelska

Substantiv

Böjningar av breeze	Singular	Plural
Nominativ	breeze	breezes
Genitiv	breeze's	breezes'

breeze

1. bris; mild vind
2. en lätt utförd handling

Etymologi: Av medelengelska brese, av fornengelska brēosa, variant av fornengelska brimsa ("styngfluga"), av urgermanska *bremusī ("styngfluga"), av urindoeuropeiska *bʰerem- ("brumma, surra, ina"). Besläktat med östfrisiska brims ("styngfluga"), nederländska brems (“styngfluga, broms"), tyska Bremse ("styngfluga, broms"), danska bremse ("styngfluga"), och svenska broms.

Besläktade ord: breezy