brisans

Svenska

Substantiv

Böjningar av brisans	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brisans	brisansen	brisanser	brisanserna
Genitiv	brisans	brisansens	brisansers	brisansernas

brisans

1. (sprängämnen) explosionskraft, stötverkan (detonationshastighet och detonationstryck) hos explosivämnen och sprängämnen; egenskap hos explosivämnen och sprängämnen att vid förbränning (detonation) utveckla stor energimängd på kort tid ur en liten volym

   1915: Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjunde årgången:

   Den är visserligen dyrare än trotyl, men man kan genom dess höga brisans inskränka mängden och ändå få samma verkan som vid en större mängd trinitrotoluol (trotyl), så prisskillnaden blir nog i verkligheten obetydlig.

Sammansättningar: brisansgranat, brisansladdad, brisansladdning, brisansprojektil, brisandskott, brisanssprängämne

Besläktade ord: brisad, brisant, brisera, brisering

Stavning: Tidigare stavat brisanz, numera en förlegad stavning.

Etymologi: Via tyska Brisanz, av franska briser (”spräcka, sönderbryta”).

Översättningar

Översättningar

• engelska: brisance ^(en), explosiveness ^(en)
• tyska: Brisanz ^(de)