elfte

Svenska

Räkneord

elfte

1. ordningstalet mellan tionde och tolfte; svarande mot grundtalet elva.

Etymologi: Belagt i språket sedan 1200-talet.^[1] Av fornsvenska ællifte eller ællipte eller ælloffte eller ællopte, av fornnordiska ellifti, av urgermanska *ainaliftô

Sammansättningar: elftedel

Fraser: i elfte timmen, elfte århundradet (åren 1001–1100)

Översättningar

Översättningar

• belarusiska: адзіна́ццаты
• engelska: eleventh ^(en)
• finska: yhdestoista ^(fi)
• franska: onzième ^(fr)
• frisiska: alfde
• färöiska: ellinti, ellivti
• georgiska: მეთერთმეტე
• italienska: undecimo ^(it)
• jiddisch: עלפֿט (elft)
• persiska: یازدهم ^(fa) (yâzdahom)
• polska: jedenasty ^(pl)
• portugisiska: décimo primeiro ^(pt)
• ryska: одиннадцатый ^(ru)
• slovakiska: jedenásty ^(sk)
• spanska: undécimo ^(es), decimoprimero ^(es)
• tyska: elfte ^(de)
• ukrainska: одина́дцятий ^(uk)

Tyska

Räkneord

elfte

1. (ordningstal) elfte

   Etymologi: Av urgermanska *ainaliftô

Källor

1. Svensk ordbok: "elfte"

Böjningar av elfte
Positiv	elfte
Attributiva former Stark böjning - (utan artikel) Singular Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ elfter elfte elftes Genitiv elften elfter elften Dativ elftem elfter elftem Ackusativ elften elfte elftes Svag böjning - (med bestämd artikel) Singular Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ der elfte die elfte das elfte Genitiv des elften der elften des elften Dativ dem elften der elften dem elften Ackusativ den elften die elfte das elfte Blandad böjning Singular Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ ein elfter eine elfte ein elftes Genitiv eines elften einer elften eines elften Dativ einem elften einer elften einem elften Ackusativ einen elften eine elfte ein elftes