finka

Se även Finka.

Wikipedia har en artikel om:
finka

Svenska

Substantiv

Böjningar av finka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	finka	finkan	finkor	finkorna
Genitiv	finkas	finkans	finkors	finkornas

finka

1. (slang) fängelse, fängelsecell

   Etymologi: 1843, från lågtyska vinke i vinkenbur ("fängelsebur"), skämtsam kortform av medellågtyska venknisse ("fängelse").^[1]

2. (järnväg) täckt godsvagn

   Sammansättningar: godsfinka

Översättningar

fängelse, fängelsecell

• finska: putka ^(fi), linna ^(fi)
• japanska: 留置場 (りゅうちじょう, ryuuchijou)
• tyska: Kittchen ^(de) n, Gefängniszelle ^(de)

täckt godsvagn

• tyska: gedeckter Güterwagen m

Isländska

Substantiv

finka f

1. fink