flank

Svenska

Substantiv

Böjningar av flank	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	flank	flanken	flanker	flankerna
Genitiv	flanks	flankens	flankers	flankernas

flank

1. (militärt) den del av en här som inför ett slag ställer upp sig på kanterna

   Antonymer: center

2. hästens sida, framför länden
3. yttersta kanten eller sidan
4. (elektronik) övergång mellan hög och låg signalnivå

   Sammansättningar: klockflank

   Vanliga konstruktioner: positiv klockflank, negativ klockflank

5. (schack) en av schackbrädets yttersta sidor, damsidan eller kungssidan

   Antonymer: centrum

Besläktade ord

• flankera

Sammansättningar

• högerflank
• vänsterflank

Översättningar

1. del av en här

• franska: flanc ^(fr) m
• portugisiska: flanco ^(pt) m
• tyska: Flanke ^(de) f

3. yttersta kanten eller sidan

• portugisiska: flanco ^(pt) m, aresta ^(pt) f
• tyska: Flanke ^(de) f

4. övergång mellan hög och låg signalnivå

• engelska: edge ^(en), signal edge