geni

Svenska

Substantiv

Böjningar av geni	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	geni	geniet, vard. genit	genier	genierna
Genitiv	genis	geniets, vard. genits	geniers	geniernas

geni n

1. mycket begåvad person; någon som är bland de bästa av sitt slag på något som kräver intelligens

   När romanen väl kommit ut delade Houellebecq, som vanligt, Frankrike i två läger: de som anser att han är ett geni och de som anser att han är en galning.

   Synonymer: snille

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1794.^[1] Av franska génie.

   Antonymer: galning

   Sammansättningar: mattegeni, schackgeni

Översättningar

mycket begåvad person

• engelska: genius ^(en)
• esperanto: geniulo
• franska: génie ^(fr) m
• isländska: snillingur ^(is) m
• nederländska: genius ^(nl)
• ryska: гений ^(ru) m (génij)
• spanska: genio ^(es) m
• tyska: Genie ^(de) n, Genius ^(de) m