gest

Svenska

Substantiv

Böjningar av gest	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gest	gesten	gester	gesterna
Genitiv	gests	gestens	gesters	gesternas

gest

• uttal:        ⓘ

1. kroppsspråkligt uttryck

   Synonymer: åtbörd

   Etymologi: Belagt i svenska språket från ca 1750, av franska geste, av latinska gestus (”sätt att föra sig på, åtbörd, manér”)^[1], till gerere ("föra, bära").^[2]

   Besläktade ord: gestik, gestikulera

   Se även: Ej att förväxla med jäst eller gäst, med annat uttal.

Översättningar

kroppsspråkligt uttryck

• bokmål: gest m
• engelska: gesture ^(en)
• franska: geste ^(fr) m
• isländska: bending ^(is) f
• nederländska: gebaar ^(nl)
• polska: gest ^(pl) m
• ryska: жест ^(ru) m
• spanska: gesto ^(es) m
• tyska: Geste ^(de) f, Gebärde ^(de) f

Engelska

Substantiv

Böjningar av gest	Singular	Plural
Nominativ	gest	gests
Genitiv	gest's	gests'

gest

1. (ålderdomligt) gest

   Synonymer: gesture

Polska

Substantiv

gest m

1. gest, åtbörd, tecken