harkla

Svenska

Verb

Böjningar av harkla	Aktiv	Passiv
Infinitiv	harkla	harklas
Presens	harklar	harklas
Preteritum	harklade	harklades
Supinum	harklat	harklats
Imperativ	harkla	–
Particip
Presens	harklande, harklandes
Perfekt	(harklad)
Not: Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

harkla

1. (intransitivt, reflexivt: harkla sig) rena halsen på slem genom att trycka till, försöka trycka upp slemmet så att ett ljud uppstår, detta för att kunna tala tydligt

   Han harklade sig innan han slutligen började tala.

   Nu har han harklat i en timme, det kommer aldrig att fungera, vi får ställa in.

   Etymologi: Av fornsvenska harkla.

   Besläktade ord: harkling

Översättningar

rena halsen på slem

• engelska: clear one's throat ^(en)
• franska: tousser ^(fr), toussoter ^(fr)
• tyska: räuspern ^(de)