ila

Se även ilá.

Svenska

Verb

Böjningar av ila	Aktiv	Passiv
Infinitiv	ila	ilas
Presens	ilar	ilas
Preteritum	ilade	ilades
Supinum	ilat	ilats
Imperativ	ila	–
Particip
Presens	ilande, ilandes
Perfekt	–

ila

1. skynda, jäkta; förflytta sig så snabbt som möjligt

   Snabba servitörer ilade mellan borden och fyllde tallrikarna med läckra maträtter.

   Fraser: (partikelverb) ila förbi

2. värka (till), ge plötslig smärtförnimmelse, känna smärta eller rysning av visst slag

   Det ilade till i tanden.

   Fraser: (partikelverb) ila till

Etymologi: Av fornsvenska ila, av medellågtyska ilen med samma betydelse. Av urgermanska *iljan-.^[1] Eventuellt besläktat med latinska ire ("gå").^[2]

Sammansättningar: ilbud

Översättningar

skynda, jäkta

• bokmål: ile ^(no)
• finska: kiiruhtaa ^(fi), kiirehtiä ^(fi), rientää ^(fi), kiitää ^(fi)
• polska: mknąć ^(pl), pędzić ^(pl), gnać ^(pl)
• tyska: eilen ^(de)

värka (till), ge plötslig smärtförnimmelse

• bokmål: ile ^(no)
• finska: vihloa, viiltää ^(fi)
• polska: rwać ^(pl)
• tyska: schmerzen ^(de)