jol

Svenska

Substantiv

jol u

1. (dialektalt, ålderdomligt) jord

   1892-94: E enföldi visa, som Ola i Sobbholt detta å (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folkliv, band 13):

   Mi Inger, mi inger, hu glömmer jä ej, för ho ä den bäste på jola [...]

   Jämför: Variationen av i fjol och i fjor, samt gård och värld, med samma dialektala variation.

Nynorska

Substantiv

Böjningar av jol	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	jol	jola	joler	jolene

jol f

1. jul

   Varianter: jul

   Etymologi: Av fornnordiska jól. n