klapp

Se även kläpp.

Svenska

Substantiv

Böjningar av klapp	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klapp	klappen	klappar	klapparna
Genitiv	klapps	klappens	klappars	klapparnas

klapp

1. lätt beröring med handen; smekning

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1734.^[1]

2. julklapp

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1760.^[2]

3. anordning av metall på ytterdörr som används för att knacka med

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1738.^[3]

   Sammansättningar: dörrklapp, portklapp

Besläktade ord: klappa, klappare

Sammansättningar: handklapp, julklapp, klappgröt, klappkanon, klapprak

Se även tesaurus: Pådrivning, Vidröring, Ömhetsbetygelse

Översättningar

lätt beröring med handen

• bokmål: klapp n
• engelska: pat ^(en), stroke ^(en), caress ^(en)
• tyska: Klaps ^(de) m

julklapp

• bokmål: pakke ^(no) n, gave ^(no) mf

anordning på ytterdörr

• bokmål: dørhammer m