klokhet

Svenska

Substantiv

Böjningar av klokhet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klokhet	klokheten	klokheter	klokheterna
Genitiv	klokhets	klokhetens	klokheters	klokheternas

klokhet u

1. det att vara klok
2. (även ironiskt) yttrande som framhåller personens klokhet (1)

   2000: Saknad, Karin Alvtegen:

   I hans ålder hade hon suttit tyst som en mussla och artigt lyssnat på de vuxnas klokheter.

   2018: Svälten: Hungeråren som formade Sverige, Magnus Västerbro:

   Doktorernas klokheter motverkades tvärtom av diverse »kvinnliga assistenter« som »sprider skrock och dumheter«.

Översättningar

det att vara klok

• bokmål: klokhet m, klokskap ^(no) m
• danska: kloghed u
• ryska: разум ^(ru) m (rázum)
• tyska: Klugheit ^(de) f