klubb

Svenska

Substantiv

Böjningar av klubb	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klubb	klubben	klubbar	klubbarna
Genitiv	klubbs	klubbens	klubbars	klubbarnas

klubb

1. sammanslutning
2. (ofta mindre) förening av personer, ofta privat organiserad och ofta av personer med liknande intressen; ibland även organiserad av större företag åt sina kunder eller av skolor åt sina elever

   Går ni till klubben i kväll?

   Hyponymer: biblioteksklubb, fotbollsklubb, golfklubb, handbollsklubb, nattklubb, schackklubb, teklubb, tennisklubb

   Sammansättningar: klubbhus, klubblokal, klubbstuga, svartklubb

Etymologi: Belagt i språket sedan 1755 (cirka),^[1] av engelska club.

Översättningar

Översättningar

• bokmål: klubb
• danska: klub u
• engelska: club ^(en)
• finska: klubi ^(fi)
• franska: club ^(fr) m
• nederländska: club ^(nl)
• nynorska: klubb m
• portugisiska: clube ^(pt) m
• ryska: клуб ^(ru) m
• turkiska: kulüp ^(tr)
• tyska: Klub ^(de) m, Club ^(de) m

Bokmål

Substantiv

Böjningar av klubb	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klubb	klubben	klubber	klubbene
Genitiv	klubbs	klubbens	klubbers	klubbenes

klubb

1. klubb

Nynorska

Substantiv

Böjningar av klubb	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	klubb	klubben	klubbar	klubbane

klubb

1. klubb