mana

Se även maña, mână och måna.

Wikipedia har en artikel om:
mana

Svenska

Verb

Böjningar av mana	Aktiv	Passiv
Infinitiv	mana	manas
Presens	manar	manas
Preteritum	manade	manades
Supinum	manat	manats
Imperativ	mana	–
Particip
Presens	manande, manandes
Perfekt	manad

mana

1. uppmana

   Vanliga konstruktioner: mana ngn till ngt

   Fraser: (partikelverb) mana fram, mana på

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet.^[1] Som fornsvenska mana, av medellågtyska mana.

   Sammansättningar: (partikelverb) frammana, uppmana, utmana

   Sammansättningar: självmant

   Besläktade ord: förmana, maning

Översättningar

uppmana

• engelska: exhort ^(en), urge ^(en)
• finska: kehottaa ^(fi)
• franska: exhorter ^(fr)
• polska: wzywać ^(pl), ponaglać, skłaniać ^(pl), zachęcać ^(pl)
• tyska: mahnen ^(de), ermahnen ^(de)

Substantiv

Böjningar av mana	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mana	manan
Genitiv	manas	manans

mana u

1. (vanligt i olika typer av rollspel) lagrad förmåga att utföra magi

   Har du mycket mana kvar?

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1912.^[1] Av maori mana.

Översättningar

lagrad förmåga att utföra magi

• engelska: mana ^(en)
• spanska: maná ^(es) m

Katalanska

Interjektion

mana

1. ursäkta, förlåt

   Synonymer: perdó

Spanska

Substantiv

Böjningar av mana	Singular	Plural
Femininum	mana	manas

mana f

1. (slang, Mexiko) tjejkompis, väninna

   Etymologi: Apokope av hermana ("syster").

   Besläktade ord: mano, manita

2. källa, vattenkälla

   Synonymer: manantial

Se även: maná

Verb

mana böjningsform av manar

Turkiska

Substantiv

mana

1. betydelse