mos

Se även mös.

Svenska

Substantiv

Böjningar av mos	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mos	moset
Genitiv	mos	mosets

mos

1. något som tryckts ihop till en mjuk sörja

   Etymologi: Av fornsvenska mos, av medellågtyska mos, av fornhögtyska mos, av urgermanska *musą (”mat”), av urindoeuropeiska *meh₂d- (”våt, flytande, fet, drypande”). Besläktat med latinska madeō (”vara våt”).

   Sammansättningar: moskog, potatismos, rotmos, äppelmos, snömos

   Fraser: bli till mos, grädde på moset, göra mos av någon

   Besläktade ord: mosa

2. böjningsform av mo

Översättningar

något som tryckts ihop till en mjuk sörja

• danska: mos ^(da) u
• finska: muusi ^(fi), sose ^(fi)
• italienska: purea f
• polska: mus ^(pl) m, purée ^(pl) n, papka ^(pl) f, breja ^(pl) f vardagligt, pejorativt
• turkiska: püre ^(tr)
• tyska: Brei ^(de) m, Mus ^(de) n

Danska

Substantiv

Böjningar av mos 1	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mos	mosen
Genitiv	mos	mosens

Böjningar av mos 2	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mos	mosset	mosser	mosserne
Genitiv	mos	mossets	mossers	mossernes

mos

1. mos

   Sammansättningar: kartoffelmos, frugtmos, æblemos

2. (botanik) mossa

Verb

mos

1. böjningsform av mose

Latin

Substantiv

mōs

1. sed