rackare

Wikipedia har en artikel om:
rackare

Svenska

Substantiv

Böjningar av rackare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	rackare	rackaren, vard. rackarn	rackare	rackarna
Genitiv	rackares	rackarens, vard. rackarns	rackares	rackarnas
Som förled i sammansättningar används rackar-.

rackare

1. (skämtsamt) lymmelaktig person som gör ofog

   Han har blåst oss, den rackarn!

   Men var försiktig: han är en slug rackare.

2. (skämtsamt) ibland även som en skämtsam, ofta kärleksfull, benämning på välbekant (ofta yngre) person eller husdjur (t.ex. ett barn eller en hund(valp))

   Kom hit, din lilla rackare!

   Här är lite nya bilder på de små rackarna.

   Du var mig allt en flitig rackare, du!

   En sån söt liten rackare han är!

   Sammansättningar: rackarunge, rackartyg

   Besläktade ord: rackaraktig

3. (starkt vardagligt) person med stor skicklighet gällande en viss aktivitet (som specificeras explicit)

   Hon är en riktig rackare på att hitta fina formuleringar.

   Han är en rackare på dragspel.

   Vanliga konstruktioner: vara en rackare på (någon aktivitet)

4. (skämtsamt) allmän beteckning på något föremål

   Den var inte direkt gratis, den rackaren (=den nya bilen)!

   Var har jag nu lagt den lilla rackaren (=cigaretten)?

   Där är en till rackare (=silverfisk)!

5. (skämtsamt) en portion starksprit eller liknande

   Sen tog jag mig en rackare!

   Vanliga konstruktioner: ta (sig) en rackare

6. (historiskt) bödelns dräng, hästslaktare

Se även: racka

Jämför: rackabajsare

Översättningar

lymmelaktig person som gör ofog

• engelska: rascal ^(en)
• finska: riiviö ^(fi), lurjus ^(fi), ryökäle ^(fi)
• polska: gagatek ^(pl) m, szelma ^(pl) f, ziółko ^(pl) n
• tyska: Schelm ^(de) m

bödelns dräng

• tyska: Abdecker ^(de) m