torv

Svenska

Substantiv

Böjningar av torv	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	torv	torven
Genitiv	torvs	torvens

torv u

1. växtdelar i mossar och kärr som på grund av brist på syre endast delvis förmultnat

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet.^[1] Av fornsvenska torf, törf. Besläktat med bland annat danska tørv, norska torv, nederländska turf, tyska torf och engelska turf.

   Besläktade ord: torva

   Sammansättningar: torvaska, torvbal, torvbrasa, torvbrikett, torvbrytning, torvbränsle, torvdikning, torveldning, torvindustri, torvjord, torvkraftverk, torvmark, torvmosse, torvmossefynd, torvmull, torvskärning, torvströ, torvtak, torvtäckning, torvtäckt, torvtäkt, torvupptagning

Översättningar

Översättningar

• danska: torv ^(da)
• engelska: peat ^(en)
• finska: turve ^(fi)
• franska: tourbe ^(fr) f
• isländska: mór ^(is) m
• spanska: turba ^(es) f
• turkiska: torf ^(tr), turba ^(tr)
• tyska: Torf ^(de) m

Danska

Substantiv

torv

1. torv, bränntorv