urberg

Svenska

Substantiv

Böjningar av urberg	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	urberg	urberget	urberg	urbergen
Genitiv	urbergs	urbergets	urbergs	urbergens

urberg

1. (bergarter) berggrund från jordens urtid

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1820.^[1]

Översättningar

berggrund från jordens urtid

• bokmål: grunnfjell n
• danska: grundfjeld n
• engelska: basement ^(en)
• finska: peruskallio ^(fi)
• franska: socle ^(fr) m
• nynorska: grunnfjell n
• spanska: zócalo ^(es) m
• tjeckiska: krystalinikum, basement ^(cs)
• tyska: Grundgebirge n