vart

Se även vårt, värt och -vart.

Svenska

Adverb

vart

1. (interrogativt) mot eller till vilken plats

   Användning: Fungerar som sammandragning av "var åt".

   Vart är vi på väg?

   Synonymer: varthän (sällsynt), vars (i olika dialekter framför allt i norra delen av landet)

2. (talspråk, dialektalt, interrogativt) var, på vilken plats

   Vart bor du?

   Användning: Språkrådet konstaterar att många i talspråket inte gör någon skillnad mellan användning av var och vart. I skrift anser dock Språkrådet att skillnaden bör upprätthållas.^[1] Fungerar som sammandragning av "var åt".

   Synonymer: vars (i olika dialekter framför allt i norra delen av landet)

Etymologi: Av fornsvenska hvart. Möjligen dubblett till en sammandragning av "var åt".

Varianter: -vart

Översättningar

mot vilken plats

• bokmål: hvor ^(no), hvor ^(no) hen ^(no), hvorhen
• bosniska: kuda
• bulgariska: накъде ^(bg)
• engelska: where ^(en) to ^(en), whither ^(en)
• fornnordiska: verðr
• franska: où ^(fr)
• frisiska: wêrhinne
• grönländska: sumut
• indonesiska: ke mana ^(id)
• japanska: どこ ^(ja) (doko) (+riktning), どちら ^(ja) (dochira), どっち ^(ja) (dotchi)
• jiddisch: וווּהין (vuhin)
• malajiska: ke mana
• nederländska: waarheen ^(nl)
• nynorska: kvar, kvar hen, kvarhen
• polska: dokąd ^(pl)
• portugisiska: aonde ^(pt)
• ryska: куда ^(ru)
• spanska: adónde ^(es)
• turkiska: nereye ^(tr)
• tyska: wohin ^(de)
• älvdalska: wert

Pronomen

vart n

1. neutrum av var

   Fraser: vart och ett

Substantiv

vart u

1. (oböjligt) ställe som det pekas mot eller något rör sig mot

   Jag kom ingen vart.

   Någon gång kommer tåget att rulla någon vart, men nu står det stilla i alla fall.

   Användning: Bildar ett begränsat antal fasta grupper "någon vart", "annan vart" och "ingen vart" som kan stavas separat eller ihop utan betydelseskillnad.

2. (dialektalt, utvidgad användning) håll, riktning; väg^[2]

   Vilken vart gick du?

   Låt oss gå en annan vart.

Etymologi: Av fornsvenska varþer (”vänd (åt ett visst håll)”, adjektiv), av fornnordiska verðr. Kognat med engelska ward (fornengelska weard), nederländska waarts, medelhögtyska wärts, fornsaxiska ward, werd, fornhögtyska wart, wert, gotiska vairþrs.^[2]

Besläktade ord: -vart, -värts

Verb

vart

1. böjningsform av varda
2. (vardagligt) böjningsform av vara

   1892: Hälsingesägner berättade av V. Engelke, 2:a samlingen: 2: Trollbarnen:

   Men när de talade om Mickels Pär, vart hon allvarlig.

   Se även: blitt, dratt, tatt

Nynorska

Verb

vart

1. böjningsform av verte