Ångspårvägar i Skåne
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ångspårvägar fanns det fem stycken av i Skåne.
Ångspårvägen var svaret på järnvägsbygge under den lågkonjunktur som kom på 1870-talets senare del, då man försökte komma på billigare sätt att kunna bygga och driva järnvägar. Ångspårvägen var klenare jämfört med ordinarie järnväg, den krävde mindre mängd människor i arbete då man slog samman ett antal funktioner. Trafiken sköttes inte av vanliga tåg utan av ångmotorvagnar, som var en sorts ångdriven rälsbuss, som dessutom kunde ta med sig någon eller några mindre godsvagnar på släp. William Robert Rowan, som ägde Randers Jernbanevognfakrik i Randers, och den belgiske järnvägsingenjören Alfred Belpaire (1820–1893) lanserade omkring 1880 varianter på ångspårvägslösningar. [1][2]