From Wikipedia, the free encyclopedia
Hiel Johannes Kepler (1571 dekul 27 - 1630 novul 15) äbinom matematan, stelavan ä strologan Deutänik, äsi balan cifakompenanas levoluta stelavik tumyela 17id. Sevädom ledino sekü lons planetamufa, kelis stelavans posik älärnons de vobots omik: Astronomia nova, Harmonices Mundi e r.
Moted: | Johannes Kepler 27 dekul 1571, 21 dekul 1571 Weil der Stadt |
Deadam: | 15 novul 1630 Regensburg |
Cal(s): | hinativestigan[*], histrologan[*], protestant theologian[*], himatematan[*], histelavan[*], himusigavan[*], hifüsüdan[*], cosmologist[*], music theorist[*], hifilosopan[*], hilautan[*], hitidan[*], hidatuvan[*] |
Tatät(s): | Holy Roman Empire[*], Duchy of Württemberg[*] |
Matan(s): | Barbara Müller[*], Susanne Reuttinger[*] |
Pal(s): | Heinrich Kepler[*], Katharina Kepler[*] |
Gem(s): | Margarethe Maickler[*] |
Dispenäd: | |
Bü el Kelpler, mufs planetas päkalkulons medü yümätam mufas sirköfik sisirkas. Pos el Kepler, stelavans pianiko ädeflekons oki de sisirks lü zümufs: vegs, kels äkanons pabepenön matematiko as lelips. Lons ela Kepler äfomons i bali stabas teoroda vetotanäma valemik hiela Isaac Newton.
Dü karier okik, el Kepler äbinom matematitidan in seminarajul in Graz, in Lösterän, äsi yufan stelavana: Tycho Brahe, kurastelavan Lampörana: Rudolf II, matematitidan in Linz, in Lösterän, e konsälal Generala: Wallenstein. Änitedälom i tefü litav: ädatuvom daleskopasoti nulik (Daleskop hiela Kepler) ed äyufom ad jelodön tüvis daleskopik timakompenana okik: Galileo Galilei.
El Kepler älifom ün timäd, kü no ädabinons difs gretik vü stelav e strolog, ab ga vü stelav as jäfüd matemata e füsüd as jäfüd natafilosopa. El Kepler ägebom blöfädis e tikami relikis pö vob okik dub stigäd tikamagoda, ma kel God ijafom voli bai disein, keli mens kanons suemön yufü lit natik tikäla.[1] El Kepler äbepenom stelavi nulik oka as „sifüsüd“[2], as „lespat in Metafüsüd hiela Aristoteles“[3] ed as „fövot lebuka: Tefü Süls hiela Aristoteles“,[4] kelos äkodon votafomami levalava vönaoloveik medä stelav pälecedon as dil füsüda matematik valemik.[5]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.