Kärnkraftsfrågan i Sverige
From Wikipedia, the free encyclopedia
Frågan om kärnenergins vara i Sverige har en mer än 60-årig historia med utgångspunkt från självförsörjning vägt mot säkerhet och de incidenter som faktiskt inträffat under åren.
- Denna artikel handlar om den politiska debatten kring kärnkraft i Sverige. Se kärnkraft i Sverige för en teknisk beskrivning.
Svensk politik | |
Riksdagspartier | |
---|---|
Centerpartiet (C) | |
Kristdemokraterna (KD) | |
Liberalerna (L) | |
Miljöpartiet (MP) | |
Moderaterna (M) | |
Socialdemokraterna (S) | |
Sverigedemokraterna (SD) | |
Vänsterpartiet (V) | |
Historik och val | |
| |
Politikområden | |
Alkoholpolitik | |
Arbetsmarknadspolitik | |
Bostadspolitik | |
Ekonomisk politik | |
Asyl- och invandringspolitik | |
Jordbrukspolitik | |
Kulturpolitik | |
Kärnkraftspolitik | |
Sjukvårdspolitik | |
Utbildningspolitik | |
Utrikespolitik | |
Massmedia | |
Svensk press | |
Television i Sverige |
Atomkommittén som tillsattes 1945 kom att utarbeta de första riktlinjerna till det som kom att kallas den svenska linjen och som bland annat innebar att AB Atomenergi bildades. Forskningsfrågor togs så småningom över av Statens råd för atomforskning. Man hann pröva på uranbrytning i Ranstad och bygga Sveriges första och enda huvudsakligen fjärrvärmeproducerande kärnanläggning i Ågesta, innan oljekrisen 1973 på allvar satte fart på utbyggnaden av svensk kärnkraft. Denna ledde till en kraftig utbyggnad av direktverkande elvärme, eftersom kraftverksägarna inte då hade ansvar för värmeförsörjning och därför inte beaktade fördelarna med kraftvärmealternativ vid närhet till tätorter som Örestad.
Tjernobylolyckan 1986 ställde reaktorsäkerheten på sin spets och kärnkraftsfrågans traditionella argument för och emot har spetsats till ytterligare med klimatförändring och global uppvärmning, där Kommissionen för att bryta oljeberoendet i Sverige till år 2020 kan ses som ytterligare ett debattinlägg.