Papaya
From Wikipedia, the free encyclopedia
Papaya (Carica papaya[2]) eller papaja[2] är en trädformad ört som tillhör familjen Caricaceae. Den kan bli upp till 10 meter hög och blommar i april till augusti. Dess stam förvedas aldrig helt. I toppen sitter en rosett med långskaftade, handflikiga blad. Den är tvåbyggare med han- och honblommor på olika plantor. Hanblomman är långskaftad och honblomman kortskaftad.
Papaya | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Kålordningen Brassicales |
Familj | Papajaväxter Caricaceae[1] |
Släkte | Carica |
Art | Papaya C. papaya |
Vetenskapligt namn | |
§ Carica papaya | |
Auktor | L. |
Frukten hänger i klasar under bladkronan. Den är brandgul eller gul som mogen, har ett laxköttsfärgat fruktkött, är söt, välsmakande och smörartad i konsistensen. Frukten är rik på A- och C-vitamin och har blivit en vanlig syn på frukostbrickor världen över. Den används också i exempelvis godis och glass. Frukten kan även ätas som omogen (då grönfärgad i fruktköttet), exempelvis tillagad som morot, zucchini eller pumpa.[3]
Papaya är en urgammal kulturväxt som odlades av indianerna långt innan européernas ankomst. Arten är inte känd i vilt tillstånd, men närstående arter växer i Central- och Sydamerika. Numera odlas papaya i alla varmare trakter och utgör ett betydelsefullt livsmedel.
Torkad saft från frukten kallas papain och utvinns genom att man skårar omogna frukter och samlar in det som samlas i skårorna. Papain innehåller proteinspjälkande enzym och används bland annat till att möra kött och som medicin vid matsmältningsbesvär. Inom industrin används papain för att motverka krympning av siden och ull.
- Papayalöv
- Papayafrukter
- Papayaträd med omogen frukt
- Snittbild på frukten.