Bassbaryton
From Wikipedia, the free encyclopedia
Bassbaryton er ei røyst som ligg mellom baryton og bass. Bassbarytonen syng ofte både baryton- og bassroller.
Songrøyster | |
Kvinnerøyster | Mannsrøyster |
---|---|
Sopran (S) |
Tenor (T) |
Mezzosopran |
Baryton |
Alt (A) |
Bass (B) |
Omgrepet voks fram seint på 1800-talet for å skildra den særskilde typen røyst ein trengde for å synga tre Wagner-roller: Hollenderen i Der fliegende Holländer, Wotan/Vandraren i Ring-syklusen og Hans Sachs i Die Meistersinger von Nürnberg. Wagner kalla desse rollene Hoher Bass ('høg bass', sjå fach for meir).[1] Mange klassiske barytonroller i operaer av Mozart, som Don Giovanni, Figaro og Gugliemo, blir i dag typisk framført av bassbaritonar sjølv om dei blei skrivne før omgepet «baryton» kom i bruk.[2] Gilbert and Sullivan sine Savoy-operaer hadde ofte ein komisk bassbaryton-figur for å nytta Richard Temple, eit av medlemmene av D'Oyly Carte-kompaniet.
Nokre kjende bassbarytonar er Ian Curtis, Bryn Terfel, Ulf Lundmark, Erik Saed, Bengt Krantz, Arne Hasselblad, James Morris, Ferruccio Furlanetto og Samuel Ramey.